Apostlagärningarna
1 Den första skildringen, o Theọfilos,+ utarbetade jag om allt som Jesus började både göra och lära,+ 2 intill den dag då han togs upp,+ sedan han genom helig ande hade gett befallning åt de apostlar som han hade utvalt.+ 3 Genom många säkra bevis framställde han sig också levande för dem sedan han hade lidit,+ i det han blev sedd av dem under fyrtio dagar och berättade om de ting som gällde Guds kungarike.+ 4 Och medan han var tillsammans med dem, gav han dem denna befallning: ”Lämna inte Jerusalem,+ utan vänta på det som Fadern har utlovat,+ det som ni har hört mig tala om, 5 för Johannes döpte ju med vatten, men ni skall bli döpta i helig ande+ inte många dagar härefter.”
6 När de nu hade kommit tillsammans, frågade de honom: ”Herre, återställer du kungariket+ åt Israel i denna tid?” 7 Han sade till dem: ”Det tillkommer inte er att få kännedom om de tider eller tidsperioder*+ som Fadern har lagt under sin egen domsrätt;*+ 8 men ni skall få kraft+ när den heliga anden kommer över er, och ni skall vara vittnen*+ om mig både i Jerusalem+ och i hela Judeen och Samarien+ och till jordens mest avlägsna del.”*+ 9 Och när han hade sagt detta lyftes han upp medan de såg på,+ och ett moln fångade upp honom ur deras synfält.+ 10 Och när de stirrade upp mot himlen, medan han var på väg bort,+ se, då stod två män i vita*+ kläder bredvid dem, 11 och de sade: ”Ni män från Galileen, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus, som har tagits upp från er till himlen, han skall komma så här, på samma sätt+ som ni har sett honom bege sig av till himlen.”*
12 Därpå vände de tillbaka+ till Jerusalem från det berg som kallas Olivlundsberget och som ligger nära Jerusalem, en sabbatsresa* därifrån.+ 13 När de så hade kommit dit in, gick de upp i det rum på övervåningen+ där de höll till, såväl Petrus som Johannes, och Jakob och Andreas, Filippus och Tomas, Bartolomẹus och Matteus, Jakob, Alfẹus son, och Simon, den nitiske,* och Judas, Jakobs son.+ 14 Endräktigt höll alla dessa ihärdigt ut i bön,+ tillsammans med några kvinnor+ och Maria, Jesu mor, och tillsammans med hans bröder.+
15 Och i de dagarna reste sig Petrus upp mitt ibland bröderna (det var en skara på* tillsammans omkring 120 personer) och sade: 16 ”Män, bröder, det skriftställe måste uppfyllas+ som den heliga anden+ på förhand uttalade genom Davids mun angående Judas,+ som blev vägvisare åt dem som grep Jesus,+ 17 eftersom han hade räknats bland oss+ och hade fått en andel i denna tjänst.+ 18 (Just denne man inköpte+ alltså en åker för lönen för sin orättfärdighet,+ och när han föll med huvudet före,*+ brast han ljudligt mitt itu, och alla hans inälvor göts ut.* 19 Det blev också känt för alla Jerusalems invånare, så att den åkern på deras språk kallades Akeldạma, det vill säga Blodsåkern.) 20 Det står nämligen skrivet i Psalmernas bok: ’Må hans boning bli öde, och må det inte vara någon som bor i den’,+ och: ’Må någon annan överta hans tjänst att öva tillsyn.’*+ 21 Därför är det nödvändigt att någon av de män som kom tillsammans med oss under hela den tid då Herren Jesus gick in och ut* bland oss,+ 22 från det att han döptes av Johannes+ fram till den dag då han togs upp från oss,+ ja, att någon av dessa blir ett vittne tillsammans med oss om hans uppståndelse.”+
23 Och de ställde fram två, Josef, som kallades Barsạbbas och som hade tillnamnet Justus, och Mattias. 24 Och de bad och sade: ”Jehova,* du som känner allas hjärtan,+ utpeka vilken av dessa två män du har utvalt 25 till att ta den plats i denna tjänst och detta apostlaskap,+ som Judas avvek ifrån för att gå till den plats som var hans.” 26 Så kastade de lott+ beträffande dem, och lotten föll på Mattias; och han blev räknad tillsammans med de elva+ apostlarna.