Hur ter sig framtiden för afrikanerna?
Från ”Vakna!”:s korrespondent i Liberia
VÅRA dagars värld är i ständig förändring, och ingenstans sker denna förändring snabbare och på ett mera djupgående sätt än på vår kontinent, Afrika. Under de senaste femton åren har vi sett hur tiotals nya nationer uppstått, när kolonialväldena fallit sönder. Vilket är dessa nya afrikanska nationers motto? Utveckling! I många delar av Afrika får därför jordbruket lämna rum för industri. Många av oss har lämnat livet i byarna för att söka anställning i de växande städerna. Vi har sett stamkultur och traditionella värderingar upplösas i städernas smältdeglar.
Med tanke på dessa förändringar frågar många av oss: ”Vad bär framtiden i sitt sköte för Afrika och afrikanerna? Skall vi fortsätta att efterlikna industrinationerna i västvärlden, eller bör afrikanerna sträva efter att bibehålla sina uråldriga traditioner?”
Orsaken till att dessa frågor uppstår är att när några av oss rest utomlands för att studera, hade vi tillfälle att pröva det liv av materiellt överflöd, komfort och fritid som människor i den ”första världen” åtnjuter. Andra av mina medafrikaner fick stifta bekantskap med detta lyxbetonade liv på film eller genom att iaktta personer från andra delar av världen som arbetar här. Många av oss reagerade så här: ”Vi vill också ha allt det där!”
Några har lyckats uppnå det. Från nästan varje by har någon ung man lyckats i kampen att få hög skolutbildning, förvärvat ett stipendium för att studera utomlands och återvänt till ett välbetalt arbete med hög prestige. Nu har dessa personer blivit en del av eliten och åtnjuter samma lyxbetonade liv som är typiskt för amerikaner och européer. Men för var och en som lyckats finns det ett dussin som misslyckats.
Tyvärr har detta för många lett till en önskan att undfly sina besvikelser med hjälp av alkohol, sexuell omoraliskhet och på senare tid även narkotika. Alltför ofta slösar man bort pengar på dessa omåttligheter, pengar som familjen är i mycket stort behov av för att få föda och kläder. Afrikas städer vimlar därför av ungdomar som försöker nödtorftigt dra sig fram — ofta genom att begå brott.
När vi ser dessa problem med egna ögon, frågar somliga av oss: ”Kommer strävan efter ett industriellt levnadssätt på den här kontinenten att leda till en tryggad och fridfull framtid för afrikanerna?”
Kan vi lyckas industriellt?
Men om den industriella utvecklingen av Afrika skall lyckas, måste vi först och främst lösa många uppfordrande problem. De afrikanska nationerna försöker på några få år uppnå vad det tagit Västerlandet flera hundra år att åstadkomma. Även om vi kan få del av deras kunskap och erfarenhet, blir det ändå mycket svårt att komma ifatt.
Ett allvarligt problem är att få tag i tillräckligt mycket kompetent arbetskraft. I många områden råder det överskott på tjänstemän, men stor brist på tekniker. Skolor för tekniker behövs i högsta grad, men var skall vi få tag i kvalificerade lärare och pengar att köpa nödvändig utrustning för? Saken blir inte lättare av att många afrikaner, som reser utomlands för att studera, stannar kvar där. Det heta klimatet och de många parasitsjukdomarna tar också ofta på krafterna, vilket gör att vi inte kan hålla samma höga takt som i Västerlandet.
Andra faktorer som kan hämma framstegen är stamväsendet och själviskheten. Våra stamlagar förbjuder lögn, stöld och mord inom våra egna stammar, men är vanligen inte tillämpliga på våra mellanhavanden med medlemmar av andra stammar. Dessa kan ibland betraktas som eventuella fiender. Att bo i städer tillsammans med människor från många olika stammar kräver helt nya värderingar. Var skall vi få dem ifrån? När våra vyer hastigt vidgats från den egna stammen till att omfatta hela nationen eller hela världen, har detta lett till avsevärd instabilitet och oreda.
Dessutom äter befolkningstillväxten och inflationen upp de flesta av utvecklingens fördelar, så att den genomsnittlige afrikanen inte har det stort bättre nu än tidigare. Traditionellt har vi önskat ha stora familjer, som kan hjälpa oss med jordbruksarbetet, ta hand om oss på vår ålderdom och se till att vårt namn förs vidare. Men förhållandena är annorlunda i stadsmiljö. Bara att bekosta den grundläggande utbildning som är nödvändig för detta levnadssätt kan bli en tung ekonomisk börda för dem som har stora familjer. När folket flyttat till städerna och tonvikten lagts på industrin, har jordbruket inte kunnat hålla jämna steg med befolkningstillväxten. Detta, jämte den ökade efterfrågan på västerländska konsumtionsartiklar, har fått inflationen att accelerera.
Vilken framtid kan industrin ge oss?
Men hur skulle det vara om vi övervann alla dessa problem och Afrika lyckades uppnå industriell utveckling? Skulle detta garantera en fridfull, tryggad framtid för oss?
Ja, hur har detta påverkat nationerna i Västerlandet? Industrialiseringen av ”första världens” nationer har visserligen gett många materiellt överflöd, men lider inte fortfarande andra inom deras gränser av fattigdom och arbetslöshet? Den höga frekvensen av brottslighet, skilsmässa, narkomani, självmord och liknande samhälleliga sjukdomar i dessa nationer talar inte för att det ”lättsamma livet” är alltigenom lyckligt.
Medicinska framsteg i Västerlandet har fått kolera, malaria och maskinfektioner att minska. Men i stället har cancer och hjärtsjukdomar, på grund av stress, förorening och ändrade matvanor, ökat kraftigt i dessa nationer. Dessutom är industrinationernas ekonomi inte särskilt stabil.
Men vart skall man annars vända sig? Få afrikaner vill återvända till jordbruket för att försörja sig och till vidskepelsen i stammarna. Men å andra sidan vill vi inte heller att vår kultur och våra seder skall fullständigt uppslukas av Västerlandets materialistiska levnadssätt. Det vi verkligen önskar är att behålla de nyttiga sidorna av den afrikanska kulturen, att förbättra vår livskvalitet och att finna stabila moralnormer som kan vägleda oss i dessa kritiska tider.
Kan bibeln hjälpa afrikanerna?
Kan bibeln hjälpa oss? Många afrikaner tvivlar på det. Varför? Därför att kristenhetens missionärer, som spritt bibeln i Afrika, gick i spetsen för Västerlandets kolonisering och kommersiella exploatering av Afrika. Dessa missionärer, administratörer och affärsmän införde Västerlandets kultur. Men de gav inte afrikanerna någon sund moralisk vägledning. Att kristenheten misslyckats betyder emellertid inte att den Heliga skrift misslyckats. Bibeln har både förutsagt och fördömt den giriga materialism, högfärd och njutningslystnad som finns i den falska religionens världsvälde, det stora Babylon, av vilket kristenheten är den största delen. — 2 Tim. 3:1—5; Upp. 18:2, 4—8.
Dessutom framställer Guds ord detta falska religiösa världsvälde såsom en ”sköka”, som har begått andlig otukt genom att sammanblanda religion med politik. (Upp. 17:1—5, 15, 18) Detta religiösa världsvälde bär inte bara skulden för att ha tillåtit och uppmuntrat den spiritism (till exempel fetischism och svartkonst) och vidskepelse som förslavat afrikanerna, utan det bär också en stor del av skulden för att afrikanerna blivit politiskt och kommersiellt utnyttjade. (Upp. 18:3, 23) Enligt bibeln nalkas nu snabbt den tid då Gud skall verkställa domen på det stora Babylon. Guds befrielserop ljuder nu manande: ”Gå ut från henne, mitt folk!” — Upp. 18:4.
Mina medafrikaners tvivel på att bibeln verkligen kan tillförsäkra dem en tryggad framtid är alltså inte välgrundade. Skriften fördömer i själva verket kristenheten för att den behandlat människor världen utöver så illa, däribland människor i Afrika. Dessutom innehåller Guds ord beprövade principer för ett lyckligt liv redan nu och säkra löften om en framtid med fred och säkerhet för hela mänskligheten. Lydnad för dessa principer har lett till att afrikaner i stort antal övergett polygamin med dess många problem för att bygga upp rena, lyckliga familjer genom en kärleksfull, monogam äktenskapsanordning.
Jag vet vad jag talar om, eftersom jag själv är ett av Jehovas kristna vittnen. Jag är ett av hundratusentals andra vittnen här i Afrika, människor som genomfört en märklig förvandling av sin personlighet för att bringa sitt liv i samklang med bibelns principer. Vi kallar uppriktigt varandra broder och syster, eftersom vi har övergett kristenhetens kyrkosamfund och upphört med de traditionella spiritistiska sedvänjorna. Beträffande den verkan bibelns principer har på vårt liv skriver Oxfordsociologen Bryan R. Wilson i en artikel med rubriken ”Jehovas vittnen i Kenya”:
”[De] ingjuter verkligen en mycket sträng etik, som kännetecknas av personlig ostrafflighet, [och] dess verkningar är kanske mera imponerande än kyrkosamfundens formalistiska normer och inkonsekventa retorik. ... Genom att till exempel lägga vikten vid punktlighet, ärlighet, nykterhet, ett prydligt yttre och samvetsgrannhet ingjuter de en läggning som har betydelse både för arbetet och för den medborgerliga insatsen. Genom att vägra att ta emot mutor visar ett afrikanskt Jehovas vittne en norm för uppförandet som är mycket ovanlig i afrikanska länder.”
När det gäller politisk rivalitet rättar Jehovas vittnen sitt liv efter Jesu uttalande, att hans efterföljare inte skulle vara ”någon del av världen”. (Joh. 15:19, 20) Vi förblir absolut neutrala med avseende på denna världens politik. Här i Afrika har detta medfört fruktansvärd förföljelse för tiotusentals av oss och till och med döden i vissa fall. Men vi kan inte bryta vår neutralitet, eftersom vi med stöd av bibeln vet att en tryggad framtid kan åstadkommas endast genom Guds himmelska rike. Detta rike skall snart avlägsna alla mänskliga riken, så att gudomligt styre kan breda ut sig över hela jorden. — Dan. 2:34, 44.
Denna himmelska regering skall förena hela mänskligheten under ett enda huvud, Jesus Kristus. Den skall återställa denna jord till ett paradis och lyfta mänskligheten upp till fullkomlighet. Då skall sjukdom, brottslighet, våld, ja till och med döden, höra det förgångna till. (Upp. 21:1—5) Denna lyckliga framtid kommer också att åtnjutas av milliarder människor som nu är döda men som skall vända åter till livet genom en uppståndelse. (Joh. 5:28, 29; Apg. 24:15) Genom att sätta tillbedjan och dyrkan av Jehova Gud och principerna i hans skrivna ord främst i livet skall sedan människor av alla raser och kulturer ständigt förbättra livskvaliteten här på jorden. Det är denna framtid som mer än 300.000 Jehovas vittnen i Afrika ivrigt ser fram emot. Det är i själva verket det enda hoppet om en framtid för afrikanerna och för hela mänskligheten.