Befrielseteologi — hjälp för de fattiga?

Miljoner människor som ”bor i hyddor med jordgolv får arbeta otroligt hårt bara för att få ihop till livets nödtorft: de bär vatten; de färdas till fots, till häst eller med oxkärra; de äter ris, bönor och bananer. Trots att landet omkring dem är rikt, vet de att de troligtvis alltid kommer att förbli fattiga. Ur fattigdomen, ur kampen, ur det värsta slaget av förtryck föds så ’fornkyrkan’ i ny gestalt.” — The Christian Century.

”KYRKANS framtid tycks ligga hos de fattiga”, kunde man för en tid sedan läsa i tidskriften Newsweek. Somliga är av den uppfattningen att denna ”nya kyrka” som arbetar för folkets befrielse kan vara ”det bästa enskilda hoppet” för de fattiga och för införandet av fredliga förändringar i deras länder. Är det så?

Låt oss först granska befrielseteologin från dess anhängares synvinkel. Varför anses väpnad kamp ibland vara nödvändig för att befria de fattiga? Vilka förhållanden pekar man på för att rättfärdiga befrielseteologin?

Fattigdom och förtryck

Två tredjedelar av världens befolkning — huvudsakligen i Latinamerika, Afrika och Asien — lever i förnedrande fattigdom, och rapporter om politiska oroligheter i dessa länder är vanligt förekommande. För ”dessa förtrampade människor” har fattigdom, lidande och fångenskap alltid varit en del av livet. Här följer några rapporter:

◻ Den brasilianske befrielseteologen Leonardo Boff säger att ”var tjugoandra timme mördas en bonde” i hans hemland.

◻ ”Nicaragua försöker organisera en nation till gagn för dem som har varit förtryckta i generationer — 80 procent av folket.” Likväl uppges mer än 40 procent av landets ekonomi användas för militära ändamål.

◻ Enligt den mexikanska dagstidningen El Universal lever 40 miljoner människor (i Mexico) i fattigdom på grund av ”sociala orättvisor”. Fyrtio procent av befolkningen sägs vara i stånd att uppnå ”existensminimum”, medan endast 18 procent har tillgång till en ”väl avvägd kost”.

◻ I Guatemala ägs 80 procent av all odlingsbar jord av endast 2 procent av befolkningen, enligt en rapport. Av alla barn under fem år lider 81 procent av undernäring. Under de 30 senaste åren har det förekommit 100.000 fall av politiskt våld och 38.000 kidnappningar.

◻ I Filippinerna äger 2 procent av befolkningen 75 procent av rikedomarna. ”Om vi inte klarar upp det här problemet”, säger den filippinska nunnan Mary John Mananzan, ”kommer vi inte att klara upp någonting!”

I många länder sägs människorna leva i ständig fruktan för myndigheterna, oppositionella arméer och medborgargarden. Tusentals människor har tagit sin tillflykt till närliggande länder.

Det är därför somliga katolska präster ”ställer sig på de fattigas sida”. ”Vi har hört en hel del om biktfäder, jungfrur och profeter”, säger Boff, men ”hur är det med bönder och arbetare?” Vilka åtgärder föreslår då befrielseteologerna för att råda bot på denna situation? Vad innebär det att de ”ställer sig på de fattigas sida”?

Kampen i tredje världen

”Fattigdom är en orättvisa”, förklarar befrielseteologerna. För att ge de fattiga ett ”tillfredsställande alternativ” måste man ”hjälpa dem att söka uppnå det människovärdiga liv som de har rätt till”. Peruanen Gustavo Gutiérrez, som anses vara befrielseteologins fader, säger i sin bok The Power of the Poor in History (De fattigas makt i historien): ”I våra dagar är det viktigare än någonsin att höra till dem som gör motstånd, som kämpar, som tror och hoppas.” Men enligt befrielseteologerna är detta möjligt endast genom ”införandet av social rättvisa genom djupgående strukturella förändringar i samhället”. Hur sker detta i olika länder i världen?

◻ I Haiti sägs den katolska kyrkan ha hjälpt till att störta Duvaliers ”tyranni”.

◻ Kardinal Jaime Sin i Manila uppges ha gjort ”mer än någon annan i Filippinerna för att störta Ferdinand Marcos’ diktatur”.

◻ Bonganjalo Goba i Sydafrika förklarar: ”Vår erfarenhet är att människor kommer med bibeln i ena handen och ett gevär i den andra och lovar att bygga Gud en kyrka om han ger oss landet.”

Men fattigdomen är bara ett av många problem. Analfabetism, arbetslöshet, svält och sjukdomar är också resultatet av de undermåliga socioekonomiska systemen i många av dessa länder. De fattiga och förtryckta reagerar.

Men hur betraktar sådana befrielseteologer som till exempel Gutiérrez och Boff detta problem med utgångspunkt från bibeln?

Befrielseteologerna och bibeln

”Befrielse är en mycket viktig del av bibelns budskap”, förklarar den sydkoreanske katolske prästen Augustine Ham Sei Ung. Men för att förklara detta säger Gutiérrez att ”historien ... måste omprövas från de fattigas synvinkel”.

Befrielseteologerna hävdar således att vissa händelser i bibeln, till exempel skildringen av ”Israels befrielse”, är politiska aktioner. ”Gud ... uppenbarar sig genom ... ’de fattiga’ och ’de ringaste’”, säger Gutiérrez. Han fortsätter: ”Om kyrkan önskar vara trogen mot ... Gud ... , måste den göras uppmärksam på sin egen roll underifrån, från de fattiga i denna världen.” ”Guds kärlek till sitt folk”, förklarar de, ”kan därför ta sig politiska uttryck också i våra dagar.”

Vilken uppfattning har befrielseteologerna om förhållandet mellan bibeln och politiken? Leonardo Boff förklarade för Vakna!: ”Det är inte bibelns uppgift att vara en bok som inspirerar till politiska metoder och politiska alternativ, utan bibeln är snarare en inspirationskälla för att söka få till stånd rättfärdigare mänskliga relationer.” Vad är då resultatet av prästerskapets engagemang i den sociala reformpolitiken?

Våld leder ofta till död. Det går inte att förneka att prästerskapet har haft ett finger med i världspolitiken i många hundra år. Det har lierat sig med jordens kungar och diktatorer eller styrande klasser, som har förtryckt de fattiga. Följden har blivit att många människoliv har gått till spillo.

Ett ”tillfredsställande alternativ”?

Våra dagars ”befrielserörelser” är inget undantag. De har också lett till många dödsfall. Gustavo Gutiérrez medger: ”I våra dagar är tilltagande svält och exploatering, såväl som landsförvisning och fängelse ... , tortyr och död ... , det pris som måste betalas för att man gjort uppror mot det världsliga förtrycket.”

Vi ser således att ingen mänsklig teologi kan avlägsna mänsklighetens lidanden. Så länge som girighet och hat existerar, kommer det att finnas behov av någonting bättre. Men finns det då ett bättre alternativ för de fattiga?

[Bild på sidan 6]

”I våra dagar är det viktigare än någonsin att höra till dem som gör motstånd, som kämpar, som tror och hoppas.” — Gustavo Gutiérrez