Vilket hopp finns det om ekonomisk återhämtning?

Under den franske kungen Ludvig XVI:s regering uppges hans gemål, Marie Antoinette, en gång ha frågat finansministern: ”Vad ämnar ni göra åt budgetunderskottet, herr minister?” Hans svar löd: ”Ingenting, madame. Det är alltför stort.”

ÄVEN om tiderna har förändrats, tycks denna filosofi fortfarande vara på modet. Statsmän och ekonomer i lika mån beklagar nationernas oerhörda statsskulder, den allvarliga ekonomiska obalansen mellan rika och fattiga länder och den beklämmande fattigdomen i så många länder. Men praktiskt taget ingenting görs åt saken — problemen är alltför stora. Verkar det vettigt?

Ordet ”ekonomi” kommer från det grekiska ordet oikonomos, som betyder ”förvaltare” eller ”husföreståndare”. Världsekonomi är alltså en beskrivning av hur världens ”hus” förvaltas eller sköts. Hur fungerar då denna hushållning?

För att belysa det kan vi tänka oss jorden som en by och de enskilda nationerna som byborna. En av de rikaste byborna är mycket slösaktig och är skyldig nästan alla de andra pengar, men eftersom han är fordringsägarnas bästa kund, drar de sig för att kräva honom på betalning. Några av de fattiga familjerna är så djupt skuldsatta att de måste låna pengar bara för att kunna betala de höga räntorna på sina lån. Samtidigt har fadern i en av de mest utblottade familjerna i grannskapet just kostat på sig själv och sina vänner en överdådig festmåltid, trots att flera av hans barn svälter.

De mer välsituerade familjerna har rikligt med föda och kastar stora mängder mat i soptunnan. De spenderar mer pengar på sina sällskapsdjur än de fattigare familjerna har råd att lägga ner på sina barn. Då och då har byborna möten för att resonera om alla sina problem, men ingenting tycks bli gjort. Spänningen växer mellan de rika familjerna och de fattiga. Det är tydligt att byns tillgångar sköts på helt fel sätt.

Någon som kan förvalta jordens resurser

God förvaltning är beroende av god moral. Som vi redan har sett har själviskhet och girighet på det nationella planet, på företagsnivå och individuellt sett i hög grad bidragit till den krisartade kostnadsutvecklingen, i synnerhet i de fattigare länderna. Ekonomiska orättvisor är egentligen bara en återspegling av ett orättvist samhällssystem.

Det finns inga lättvindiga lösningar, det medges. Problemen är alltför stora för att kunna angripas av ett enda land, och det finns inte någon internationell organisation som har den kapacitet som behövs för att ta itu med dem. Världens ledande män kritiseras också för att de inte har den politiska målmedvetenhet som krävs för att ge sig i kast med dem.

Historien berättar emellertid om en härskare som ägnade särskilt stor uppmärksamhet åt de ekonomiskt förtryckta. Han stiftade speciella lagar för att skydda dem och sörja för dem.

Denne härskare var den som befriade israeliterna från fångenskapen i Egypten för omkring 3.500 år sedan och som mirakulöst försåg dem med manna under deras 40-åriga vandring i öknen. Denne osynlige kung såg till att alla hade vad de behövde. — 2 Moseboken 16:18; jämför 2 Korintierna 8:15.

Längre fram, när israeliterna kom in i det utlovade landet, hade de gudagivna lagar som skyddade de fattiga och nödlidande. Räntefria lån gavs åt dem som hade råkat ut för svårigheter. De fattiga fick plocka ax på åkrarna och göra efterskörd i fruktträdgårdar och vingårdar. Och ägarna var tvungna att lämna något kvar åt dem. Gud gav också mer välsituerade israeliter följande uppmaning: ”Du skall gärna öppna din hand för din broder, för de arma och fattiga som du har i ditt land.” — 5 Moseboken 15:7—11.

Gud skötte hushållningen i Israel på ett sådant sätt att alla invånare kunde ha det bra, under förutsättning att de lydde hans anvisningar. Hans representanter, till exempel kung Salomo, var förpliktade att efterlikna Guds exempel. Beträffande Salomo skriver psalmisten: ”Han skall skaffa det betryckta folket rätt, han skall frälsa den fattiges barn. ... Han skall rädda den fattige, som ropar, och den betryckte, som icke har någon hjälpare. Han skall hava medlidande med den arme och fattige ... , och deras blod skall vara dyrbart i hans ögon.” — Psalm 72:4, 12—14, Åkeson.

Trots detta förutsade Gud längre fram i sitt ord att det skulle uppstå en akut ekonomisk kris. Bibeln beskriver de kärva ekonomiska förhållanden som så småningom skulle drabba mänskligheten och säger: ”En limpa ... för en dagslön.” (Uppenbarelseboken 6:6, Levande Bibeln) Detta beskriver mycket träffande hur situationen är för många av världens fattiga. En hel dagslön räcker inte ens till ett enda mål mat.

Verklig ekonomisk återhämtning i sikte

Den enda lösningen på dessa beklagliga förhållanden framhölls av nobelpristagaren Willy Brandt, som sade: ”Det måste bli en ökad medvetenhet om att fattiga och rika länder ... är sammanlänkade genom sin gemensamma önskan att överleva och att lösningar inte kan komma till stånd om inte problemen angrips på ett framsynt och världsomfattande sätt.”

Detta är precis vad Gud själv har i sinnet, ett framsynt och världsomfattande sätt att gripa sig an problemen. I motsats till mänskliga härskare har Gud både viljan och förmågan att åstadkomma en världsomfattande ekonomisk återhämtning.

I den tidigare nämnda profetian om ekonomiska svårigheter presenterar Gud den härskare som han har förordnat, en härskare som kan råda bot på situationen. Han beskrivs som sittande på ”en vit häst” och som en som rider ut ”segrande”. Denne härskare är ingen annan än Jesus Kristus, som inom kort skall ”rida ut segrande” för att utvidga Guds rikes styre som mänsklighetens enda regering. Detta rike i Jesu Kristi händer är Guds sätt att lösa alla problem, bland annat den nuvarande ekonomiska krisen. — Uppenbarelseboken 6:2; jämför Daniel 2:44.

Beträffande detta rikes styre, som i Jesajas profetia omnämns som ”nya himlar”, lovar Gud: ”De skall inte möda sig förgäves, och barnen som de föder drabbas ej av plötslig död.” ”Mina tjänare skall äta, ... mina tjänare skall dricka, ... mina tjänare skall glädjas.” — Jesaja 65:13, 14, 17, 23.

Miljontals människor som i dag mödar sig förgäves kan fatta mod när de hör dessa ord. I Guds nya värld kommer deras barn inte att bli berövade sitt dagliga bröd på grund av ekonomiska svårigheter. Oron över ökade levnadskostnader kommer att ersättas av glädje över att leva.

Om du tänker att dessa löften bara är en utopisk dröm, varför då inte tala med Jehovas vittnen nästa gång de besöker dig? De kommer gärna att ge dig skriftenliga bevis för att vi kan lita på Guds lösning på den krisartade kostnadsutvecklingen.

[Bild på sidan 10]

I Guds nya värld kommer ingen att vara hungrig eller fattig