Murar som hindrar kommunicerandet

ROBERT är en av Sällskapet Vakttornets missionärer i Sierra Leone i Västafrika. En dag kort efter sin ankomst till landet kom han gående på vägen, när han fick höra några barn som ropade: ”Vit man! Vit man!” Robert, som är svart och kommer från Förenta staterna, vände sig om för att titta på den vite mannen, men det var ingen där. Han insåg då att barnen menade honom själv!

Det fanns ingen illvilja bakom barnens ord. De visade bara att de insåg att Robert kom från en kultur som skilde sig från deras egen. Att kalla Robert ”vit” var den bästa beskrivning de kunde komma på för att uttrycka denna skillnad.

Hur vår kultur påverkar oss

Begreppet ”kultur” kan i vidare bemärkelse definieras som ”en uppsättning gemensamma idéer, ... seder, uppfattningar och kunskaper som kännetecknar det dagliga livet”. Vi lär oss många kulturella värderingar genom direkt undervisning, men vi tillägnar oss också många utan att vi ens är medvetna om det. Som en forskare uttrycker det: ”Ända från födelseögonblicket formar omvärldens seder och bruk ... [ett barns] erfarenheter och beteende. När individen har lärt sig tala, är han redan en produkt av sin kultur, och när han har vuxit upp och kan ta del i dess aktiviteter, är dess vanor hans vanor, dess uppfattningar hans uppfattningar, dess omöjligheter hans omöjligheter.”

I många avseenden gör det kulturella arvet livet lättare för oss. Som barn lär vi oss snart vad vi skall göra för att behaga våra föräldrar. Vetskapen om vad som är godtagbart i vårt samhälle och vad som inte är det styr våra beslut om hur vi skall handla, vad vi skall ha på oss och hur vi skall uppföra oss mot andra människor.

Det är naturligtvis inte bara vår kulturella bakgrund som avgör vad för slags människor vi är. Inom alla kulturer finns det individuella variationer. Vår personlighet påverkas också av genetiska faktorer, våra erfarenheter i livet och en mängd andra omständigheter. Kulturen är emellertid det ”objektiv” genom vilket vi betraktar världen.

Vår kultur avgör till exempel inte bara vilket språk vi talar, utan också hur vi talar. I vissa delar av Mellersta Östern sätter människor stort värde på förmågan att uttrycka sig vältaligt och ordrikt, med upprepningar och många bilder. I Fjärran Östern, däremot, försöker man på somliga håll begränsa det muntliga kommunicerandet till ett minimum. Det finns ett japanskt ordspråk som lyder: ”Genom din mun skall du förgås.”

Vår kultur styr också vårt sätt att betrakta tiden. I Schweiz förväntas man be om ursäkt om man kommer tio minuter för sent till ett sammanträffande. I andra länder kan man komma en eller två timmar för sent, men ingen förväntar sig någon ursäkt.

Vår kultur bibringar oss likaså värderingar av olika slag. Tänk efter hur du skulle känna det om någon sade till dig: ”Du har gått upp i vikt. Du börjar bli riktigt fet!” Om du vuxit upp i en afrikansk kultur där det anses vackert att vara tjock, skulle du förmodligen bli glad över en sådan kommentar. Men om du vuxit upp i västvärlden, där idealet är att vara slank, skulle ett sådant öppenhjärtigt yttrande troligtvis göra dig bestört.

”Vårt sätt är bäst!”

Något som ofta försvårar kommunicerandet mellan personer från olika kulturer är att människor överallt i världen har en benägenhet att tycka att deras kultur är den bästa. De flesta av oss anser att våra uppfattningar, värderingar, traditioner, klädstilar och skönhetsideal är rätta, tillbörliga och bättre än alla andra. Vi har också en tendens att bedöma andra kulturer efter de värderingar som är utmärkande för den grupp som vi själva tillhör. Ett sådant tänkesätt kallas etnocentrism. The New Encyclopædia Britannica förklarar: ”Etnocentrism ... är en företeelse som kan sägas vara nära nog universell. Medlemmar av nästan alla världens kulturer betraktar sitt eget sätt att leva som överlägset även nära besläktade grannars.”

För två hundra år sedan sade en engelsk godsägare rakt på sak: ”Enligt min mening är utlänningar dårar.” Redaktören för den citatsamling i vilken dessa ord förekommer kommenterar det här citatet på följande sätt: ”[Detta] speglar en känsla som torde kunna betraktas som universell.”

Exempel på intolerans mot människor från andra kulturer är inte svåra att finna. Följande citat, som ursprungligen förekom i en tysk roman från 1930-talet, tillskrivs ofta nazistledaren Hermann Göring: ”När jag hör ordet kultur, sträcker jag mig efter min revolver.”

Ett utpräglat etnocentriskt synsätt kan leda till diskriminering, som i sin tur kan leda till fientlighet och konflikter. Richard Goldstone, åklagare vid den internationella domstol som utreder krigsförbrytelser som begåtts i Rwanda och det tidigare Jugoslavien, säger beträffande de barbariska handlingar som förekommit i dessa båda konflikter: ”Sådant kan hända var som helst. Här har vi två skilda länder, med helt olika kultur och historia, och ändå begås liknande skändligheter grannar emellan. Den här typen av brutala etniska eller religiösa konflikter är helt enkelt en upptrappad form av diskriminering. Den diskriminerade gruppen måste avhumaniseras, förlänas omänskliga drag. När detta väl är gjort, befrias vanliga människor från de moraliska betänkligheter som i normala fall skulle hindra dem från att begå sådana illdåd.”

Vi behöver vidga våra vyer

De personer som vi väljer som vänner är vanligtvis ganska lika oss själva, människor med samma åsikter och värderingar. Vi förstår dem och litar på dem. Vi känner oss avspända i deras sällskap. Om vi betraktar en annan persons beteende som egendomligt eller onormalt, har våra vänner troligtvis samma uppfattning, eftersom de har liknande fördomar som vi.

Vad har vi då för nytta av att umgås med människor som är ”annorlunda” på grund av att de inte har samma kulturella bakgrund som vi? För det första kan det hjälpa oss att förstå varför andra människor tänker och handlar som de gör. Kunle, en man från Västafrika, säger: ”Många afrikanska barn får lära sig att det är opassande att prata medan man äter. I en del europeiska länder, däremot, uppmuntras människor att konversera vid matbordet. Vad händer då om en europé äter en måltid tillsammans med en afrikan? Européen undrar varför afrikanen sitter där så tyst och fundersam, medan afrikanen undrar varför européen hela tiden tjattrar som en fågel!” I sådana situationer kan ömsesidig förståelse för andras kulturella bakgrund göra mycket för att avlägsna sociala skrankor och fördomar.

När vi lär känna personer från andra kulturer, får vi inte bara större förståelse för andra människor, utan vi lär också känna oss själva bättre. En antropolog skriver: ”Det sista en djuphavsvarelse skulle upptäcka är vatten. Han skulle inte bli medveten om dess existens förrän någon råkade föra upp honom till ytan och lät honom stifta bekantskap med luft. ... Förmågan att betrakta sitt eget samhälles kultur i ett större sammanhang ... kräver ett mått av objektivitet som människor sällan eller aldrig uppnår.” Genom att komma i kontakt med andra kulturer blir vi emellertid som den där djuphavsvarelsen som fick stifta bekantskap med luft — vi blir medvetna om det kulturella ”vatten” som vi lever i. Författaren Thomas Abercrombie uttrycker det mycket träffande: ”Den som aldrig har upplevt lockelsen i en främmande kultur kan aldrig upptäcka fjättrarna i sin egen.”

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att uppskattning av andra kulturer kan berika vårt liv genom att vidga våra vyer, så att vi lär oss att förstå både andra och oss själva bättre. Även om nedärvda kulturella olikheter och ett etnocentriskt tänkesätt kan vara murar som hindrar kommunicerande människor emellan, behöver det inte vara så. Murarna kan raseras.

[Infälld text på sidan 6]

”Medlemmar av nästan alla världens kulturer betraktar sitt eget sätt att leva som överlägset även nära besläktade grannars.” The New Encyclopædia Britannica

[Bild på sidan 7]

Vi kan lära oss att uppskatta de goda sidorna i andra kulturer

[Bildkälla på sidan 6]

Jordklotet: Mountain High Maps® Copyright © 1995 Digital Wisdom, Inc.