En hövdings tankar om framtiden
DEN västafrikanske hövdingen var en mycket älskad och aktad styresman. När han fyllde 78 år, kom hans vänner, släktingar och andra för att gratulera honom. Hövdingen höll ett tal för de närvarande och hade valt ett ämne som är lite ovanligt för ett sådant tillfälle. Han talade om sina funderingar kring livet efter döden.
Han sade att det på andra sidan graven finns ”en ny värld, utan svek, avundsjuka och girighet”. Han beskrev den som en värld ”höljd i dunkel”, en värld där det bara finns rättfärdiga människor, som är i harmoni med Gud.
Sådana uppfattningar är mycket vanliga överallt i Afrika. Enligt traditionella afrikanska föreställningar innebär döden inte slutet på livet, utan bara en övergång till ett liv i andevärlden. Vid döden sägs en människa lämna den synliga världen och som en andevarelse sedan träda in i den osynliga värld där hennes förfäder vistas.
Många västafrikaner tror att deras förfäder, eller förfädernas andar, vakar över familjemedlemmarnas välfärd här på jorden. Som det uttrycks i boken West African Traditional Religion: ”När det gäller inflytandet i samhället råder det ingen sträng skillnad mellan de medlemmar som lever kvar här på jorden och dem som befinner sig på andra sidan. När ... [förfäderna] var här på jorden, var de överhuvuden för sina familjer. Nu, när de är osynliga, är de fortfarande familjeöverhuvuden i andevärlden. De har inte upphört att intressera sig för sina familjers allmänna välfärd.”
Den gamle hövdingen som nämndes i inledningen förväntade sig följaktligen att samlas till sina fäder och sedan verka tillsammans med dem i andevärlden. Han sade: ”Jag har en stark tro på livet efter döden och mina möjligheter till fortsatt tjänst — även efter döden.”
På grund av något som hövdingen därefter sade skrev emellertid tidningen Sunday Times att han ”inte verkade absolut övertygad” om ett liv efter detta. Han berättade nämligen för de närvarande att han hade hört talas om en bok som handlade om livet efter döden. Han hade letat efter den boken i fem år. Han var så angelägen om att få läsa den att han var villig att betala 5.000 naira (över 10.000 kronor), om någon kunde skaffa honom ett exemplar.
Hövdingen kunde ha besparat sig en hel del besvär genom att vända sig till en bok som man inte behöver leta efter. Det är en bok som är mycket lätt att få tag på — en bok som inte frambragts av människor, utan av människans Skapare. (1 Thessalonikerna 2:13) Den boken är Bibeln. Vad har den att säga om livet efter döden?