Hur kan man hantera sin sorg?

BIBELN är tydlig: En man ska ”älska sin hustru som sig själv”, och hustrun ska ”ha djup respekt för sin man”. Båda två ska tillämpa det här och bli ”ett kött”. (Ef. 5:33; 1 Mos. 2:23, 24) Ju mer tiden går blir deras förhållande och kärleken till varandra starkare. Man kan jämföra det med två träd som växer bredvid varandra. Så småningom flätas rötterna in i varandra och blir omöjliga att skilja åt. Ett lyckligt äktenskap fungerar på precis samma sätt.

Men hur blir det när mannen eller hustrun dör? Då bryts det här bandet som var så starkt när båda levde. Den överlevande parten lämnas ensam med hjärtat fyllt av sorg och saknad, och ibland också vrede och skuld. Margit var gift i 58 år och såg många av sina vänner förlora sin äktenskapspartner.a Men när hennes egen man dog sa hon: ”Jag har aldrig kunnat sätta mig in i den här situationen förut. Det är omöjligt att förstå om man inte har varit med om det.”

KAN SMÄRTAN NÅGONSIN GÅ ÖVER?

En del forskare menar att man inte kan uppleva större stress än att förlora en äktenskapspartner. Många håller säkert med om det. Annas man dog för många år sedan. När hon beskrev sitt liv som änka sa hon: ”Jag känner mig handikappad.” Hon syftade på det känslomässiga kaos hon upplevde när hon miste mannen hon hade levt med i 25 år.

Helena brukade tänka att änkor som sörjde sina män i åratal var lite överdrivna. Men så dog hennes egen man. De hade varit gifta i 38 år. Över 20 år har gått sedan dess, men hon säger ändå: ”Jag tänker på honom varje dag.” Hon gråter ofta för att hon saknar honom så mycket.

Bibeln bekräftar att sorgen efter en make eller maka lämnar djupa spår. När Sara dog sägs det att Abraham, hennes man, ”kom för att hålla klagan över Sara och för att gråta över henne”. (1 Mos. 23:1, 2) Trots att Abraham trodde på en uppståndelse så kände han djup sorg när hans älskade hustru dog. (Hebr. 11:17–19) Och när Jakobs hustru Rakel gick bort kunde han inte glömma henne så lätt. Hans ord till sina söner en lång tid senare visar att hon fanns kvar i hans hjärta. (1 Mos. 44:27; 48:7)

Vad kan vi lära oss av de här bibliska exemplen? Änkor och änkemän får ofta kämpa med sorg i många år. Vi ser inte deras sorg och förtvivlan som en svaghet, utan som en naturlig konsekvens av deras förlust. De behöver vår empati och vårt stöd under en lång tid efteråt.

EN DAG I TAGET

När man blir ensam efter flera års äktenskap kan man inte bara återgå till livet innan man gifte sig. Efter många år tillsammans vet mannen hur han kan trösta sin hustru när hon känner sig nere eller är orolig. Men när mannen dör försvinner det här stödet ur hennes liv. Och en hustru har under åren lärt sig vad hennes man behöver för att känna sig bekräftad och uppskattad. Det finns inget som kan ersätta hennes omtanke, vänliga ord och intresse för det han gör. När hon går bort blir det ett stort tomrum i hans liv. Många som blir ensamma känner sig osäkra och rädda inför det som ligger framför dem. Vilka bibliska principer kan hjälpa dem att känna sig trygga och lugna?

”Var aldrig bekymrade för morgondagen; morgondagen skall nämligen ha sina egna bekymmer. Var dag har nog av sin egen uselhet.” (Matt. 6:34) Jesus ord syftar främst på de materiella behoven, men samma ord har hjälpt många att uthärda smärtan att förlora den man älskar. Erik sa några månader efter att hans fru dog: ”Jag saknar fortfarande Monika enormt, och ibland känns det bara som det blir värre. Men jag förstår att det är normalt, och jag inser att med tidens gång kommer lite av smärtan försvinna och den värsta sorgen lägga sig.”

Erik insåg att han måste uthärda ”tidens gång”. Hur gjorde han det? Han sa: ”Med Jehovas hjälp tog jag en dag i sänder.” Erik gick inte under av sorg. Hans förtvivlan försvann inte över en natt, men han blev inte totalt handlingsförlamad. Om du har mist din man eller hustru, så försök att ta en dag i taget. Man vet aldrig vilken glädje eller uppmuntran en ny dag kan bjuda på.

Döden var inte en del av Jehovas avsikter. Tvärtom, döden är ett resultat av ”Djävulens gärningar”. (1 Joh. 3:8; Rom. 6:23) Satan vill inte att människor ska ha något hopp, och han utnyttjar döden och människors dödsfruktan för att förtrycka dem. (Hebr. 2:14, 15) Han vill inget hellre än att människor ska gå miste om lyckan och glädjen i livet, både nu och i den nya världen. Så oron som en sörjande make eller maka känner är i grund och botten ett resultat av att Satan lyckades med sina intentioner och fick Adam att synda. (Rom. 5:12) Jehova ska kompensera oss för all skada som Satan har förorsakat och utplåna döden. När Satan är borta och han inte längre kan påverka oss kommer vi fullständigt befrias från dödens verkningar.

Helt säkert förändras relationer mellan människor när de som dött får uppstå till liv här på jorden. Tänk på föräldrar, far- och morföräldrar och andra släktingar som får livet tillbaka och börjar göra framsteg mot fullkomlighet tillsammans med sina barn och barnbarn. När åldrandets effekter försvinner kanske yngre generationer måste lära sig att se på sina förfäder i ett helt annat ljus än de gör i dag. Visst är vi övertygade om att sådana förändringar kommer att hjälpa hela mänskligheten att gå framåt?

Det finns förstås mängder av frågor man kan ha om uppståndelsen. Sadducéerna ställde en fråga om en kvinna som hade förlorat flera män. Hur skulle deras relation bli efter uppståndelsen? (Luk. 20:27–33) Vi kan ställa samma fråga om dem som blivit änkor eller änkemän flera gånger. Hur kommer det att bli? Vi vet helt enkelt inte, men det finns ingen anledning att fundera för mycket på det eller oroa sig. Vi måste lita på Jehova. Och en sak är säker: Jehova gör allt av kärlek, så det han gör i framtiden kommer att vara något att längta efter och inte något att oroa sig för.

UPPSTÅNDELSEHOPPET GER TRÖST

En av de tydligaste lärorna i Guds ord är att det ska bli en uppståndelse. Bibeln berättar att människor tidigare i historien har fått livet tillbaka, vilket är en garanti för att ”alla som är i minnesgravarna skall höra hans [Jesus] röst och komma ut”. (Joh. 5:28, 29) Det blir helt fantastiskt att få uppleva hur människor blir befriade ur dödens grepp. Men det kan förmodligen inte mäta sig med den lycka som de uppväckta själva får känna.

Ju fler som blir uppväckta, desto större blir glädjen. Miljarder människor som har varit döda får en framtid tillsammans med oss andra här på jorden. (Mark. 5:39–42; Upp. 20:13) Man kan verkligen få tröst när man begrundar vad det här underverket kommer att innebära.

Kan det finnas någon som helst anledning att vara bedrövad när uppståndelsen sker? Bibeln svarar nej. Enligt Jesaja 25:8 ska Jehova ”uppsluka döden för alltid”. Det betyder att alla de negativa effekterna av döden försvinner, eftersom profetian fortsätter: ”Den suveräne Herren Jehova skall torka tårarna från alla ansikten.” Om du känner dig nedstämd efter att ha förlorat ditt stöd i livet, så kommer uppståndelsen verkligen ge dig all glädje tillbaka.

Det finns ingen människa som helt kan förstå vad Gud ska göra i den nya världen. Jehova säger: ”Liksom himlen är högre än jorden, så är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar.” (Jes. 55:9) Vi kan lita på Jehovas löfte om uppståndelsen, precis som Abraham gjorde. Nu gäller det för varje enskild kristen att leva sitt liv som Jehova vill. Då får man vara bland dem som räknas ”värdiga att vinna den andra tingens ordning”, tillsammans med alla människor som uppstår. (Luk. 20:35)

VI KAN HA HOPP

Det är bra om vi arbetar på att stärka vårt hopp i stället för att vara oroliga. Framtiden ur mänskligt perspektiv är eländig, men Jehova ger oss hoppet om något mycket bättre. Vi vet inte exakt hur Jehova ska tillgodose alla våra behov och önskningar, men vi behöver inte tvivla på att han kommer att göra det. Aposteln Paulus skrev: ”Ett hopp som ses är inte ett hopp, för när man ser en sak, hoppas man då på den? Men om vi hoppas på det som vi inte ser, fortsätter vi att vänta på det med uthållighet.” (Rom. 8:24, 25) Ett starkt hopp som bygger på Guds löften ger oss kraft att uthärda. Och uthållighet är nyckeln till den fantastiska framtid då Jehova kommer att ”ge dig vad ditt hjärta begär”, den tid då han ”mättar allt levande med vad de önskar”. (Ps. 37:4; 145:16; Luk. 21:19)

När tiden närmade sig för Jesus död blev hans lärjungar oroliga. Jesus tröstade dem med följande ord: ”Låt inte era hjärtan oroas. Utöva tro på Gud, utöva också tro på mig.” Han sa också tröstande: ”Jag skall inte lämna er värnlösa. Jag skall komma till er.” (Joh. 14:1–4, 18, 27) De här orden har gett hans smorda efterföljare under århundradena en grund att känna hopp och vara uthålliga. De som längtar efter att få träffa älskade vänner och släktingar som gått bort har inte heller någon anledning att vara ängsliga. Jehova och Jesus kommer inte att göra oss besvikna, det kan vi vara helt säkra på.