Februari

Noa hade aldrig byggt någon ark förut. Han var tvungen att lita på Jehova. Och Noa gjorde precis som Jehova hade befallt honom. Hur gick det? Noa klarade av sitt uppdrag på första försöket – och han fick ju bara en chans! Han gjorde också mycket bra ifrån sig som förälder, och anledningen var i grunden densamma: Han förlitade sig på Jehovas vishet. Han undervisade sina barn och var en fin förebild för dem, vilket var allt annat än lätt med tanke på hur världen såg ut före den stora översvämningen. (1 Mos. 6:5) Hur kan du som är förälder efterlikna Noa? Lyssna på Jehova. Låt honom hjälpa dig att fostra dina barn. Följ Bibelns råd och den vägledning vi får från organisationen. En del barn lämnar tyvärr Jehova, trots att föräldrarna har gjort sitt bästa för att hjälpa dem in på sanningens väg. Men då kan föräldrarna ändå ha gott samvete, och de kan hoppas på att barnen en dag ska återvända till Jehova. w18.03 30 § 10, 11

Har du ibland velat bjuda hem vänner men känt att du inte räcker till? En del är blyga och oroliga för att det ska bli tyst och pinsamt eller att gästerna ska få tråkigt. Andra har inte så gott ställt och känner att de aldrig skulle kunna bjuda lika flott som andra i församlingen. Men det viktiga är inte att vårt hem är tipptopp, utan att vi har det rent och prydligt och att atmosfären är varm och trivsam. Vi behöver alltså inte oroa oss. Har vi bara omtanke om våra gäster har vi det som krävs! Kom ihåg att det alltid är bra att vi intresserar oss för våra gäster. (Fil. 2:4) De flesta tycker om att prata om sådant som de har varit med om. Och det kanske bara är när vi träffas lite mer informellt som det blir tillfälle till det. En annan äldstebroder skriver: ”När jag bjuder hem vänner i församlingen tycker jag att det blir lättare att förstå dem, och jag får tid att lära känna dem bättre. Extra trevligt är att höra hur de kom med i sanningen.” Ja, om du engagerar dig i dina gäster kan du vara säker på att ni alla får en trevlig stund tillsammans. w18.03 17 § 15–17

Föräldrar vill såklart hjälpa sina barn att fatta förståndiga beslut. Att skjuta upp dopet skulle kunna leda till andliga problem. (Jak. 4:17) Men förståndiga föräldrar vill också vara säkra på att barnen verkligen är redo att bli Jesus lärjungar innan de blir döpta. Flera kretstillsyningsmän har lagt märke till att en hel del ungdomar i övre tonåren och 20-årsåldern fortfarande inte döpt sig, trots att de växt upp i sanningen. För det mesta är de med på mötena och går i tjänsten och ser sig själva som vittnen. Men av en eller annan orsak har de inte överlämnat sig åt Jehova och blivit döpta. Vad skulle det kunna bero på? Ibland är det faktiskt föräldrarna som tycker att de ska vänta med dopet. w18.03 8 § 1, 2

Vi kan efterlikna Jesus om vi tar reda på hur han tänkte och lär känna alla sidor av hans personlighet. Sedan måste vi följa i hans fotspår. Jesus var mer intresserad av sitt förhållande till Jehova än något annat, och om vi blir mer lika Jesus kommer vi också att bli mer lika Jehova. Det är därför det är så viktigt att tänka som Jesus. Så hur kan vi lära oss att göra det? Jesus lärjungar var ögonvittnen till hans underverk, hörde honom predika, såg hur han bemötte alla slags människor och lade märke till hur han tillämpade Guds principer i sitt liv. (Apg. 10:39) Även om vi inte har samma möjligheter som de hade, så har Jehova kärleksfullt sett till att vi har tillgång till evangelierna. Vi kan lära känna Jesus personlighet genom att läsa och begrunda bibelböckerna Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Då låter vi ”Kristi sinne” påverka vårt eget sinne. Vi kan ”följa tätt i hans fotspår” och ”väpna ... [oss] med samma sinnelag” som han hade. (1 Petr. 2:21; 4:1) w18.02 22 § 15, 16

Ända sedan tidigt i människans historia har män och kvinnor lärt känna Jehova på tre viktiga sätt: genom att iaktta skaparverket, genom att lyssna på andra som tjänat Gud och genom att få uppleva välsignelserna av att leva efter hans rättfärdiga normer och principer. (Jes. 48:18) När Noa iakttog skaparverket kunde han förstå att Gud existerar, men inte bara det. Han kunde också se hans egenskaper, till exempel hans kraft, och dra slutsatsen att han var den ende sanne Guden. (Rom. 1:20) Det här gjorde att han fick en stark tro på Jehova. Dessutom fick Noa förmodligen lära sig mycket om Jehova av sina släktingar. Hans far, Lemek, hade tro på Gud och var under en period samtida med Adam. Noas farfar var Metusela, och hans farfars farfar, Jared, dog 366 år efter att Noa hade fötts. (Luk. 3:36, 37) Noa tog till sig av det han fick lära sig, och det motiverade honom att lojalt tjäna Jehova. (1 Mos. 6:9) w18.02 9 § 4, 5

När någon i församlingen eller i familjen säger eller gör något som sårar oss kan vi bli helt knäckta. Om någon gör något som vi inte kan komma över, hur hanterar vi det? Låter vi det gnaga inom oss i åratal? Eller följer vi Bibelns råd att inte vänta med att reda ut det med vår broder? Ju längre vi skjuter upp saken, desto svårare blir det att rädda vänskapen. Vad kan du göra för att reda upp situationen? Vänd dig först till Jehova i innerlig bön. Be honom hjälpa dig att kunna samtala med din broder på ett positivt sätt. Kom ihåg att han är en av Jehovas vänner. (Ps. 25:14) Vår Gud är omtänksam mot sina vänner, och han förväntar att du också ska vara det. (Ords. 15:23; Matt. 7:12; Kol. 4:6) Tänk sedan igenom vad du ska säga. Utgå inte från att din broder sårade dig med flit. Ta med i beräkningen att du mycket väl kan ha bidragit till problemet. w18.01 10 § 15, 16

De som tillber Jehova skiljer sig mycket från människor i världen genom att de visar äkta kärlek till andra. Och så har det alltid varit. Jesus sa att budet att visa sin medmänniska kärlek var det näst viktigaste i Moses lag. Det var bara kärleken till Gud som kom före. (Matt. 22:38, 39) Han sa också att de sanna kristna skulle kännas igen på att de visade varandra kärlek. (Joh. 13:35) Och de skulle till och med älska sina fiender. (Matt. 5:43, 44) Jesus visade att han verkligen älskade människor. Han gick från stad till stad och förkunnade de goda nyheterna om Guds rike. Han botade blinda, rörelsehindrade, spetälska och döva, och han uppväckte döda. (Luk. 7:22) Jesus gav till och med sitt eget liv för att rädda mänskligheten. Han efterliknade sin Fars kärlek på ett fullkomligt sätt. Världen över försöker Jehovas vittnen efterlikna Jesus och visa kärlek mot andra. w18.01 29, 30 § 11, 12

Du kanske är ett döpt ungt vittne, och de utmaningar som väntar dig kanske inte är så lätta att förutse. Något som kan hjälpa dig att vara trogen i alla lägen är att tänka på att du helt villkorslöst har lovat att tjäna Jehova. Det innebär att du har sagt till honom att du kommer att fortsätta tjäna honom även om dina vänner eller föräldrar skulle sluta göra det. (Ps. 27:10) I alla situationer kan du be att Jehova ska ge dig den kraft du behöver för att hålla ditt löfte. (Fil. 4:11, 12) Jehova vill att du ska vara hans vän. Men du behöver anstränga dig för att bevara den vänskapen och arbeta på din egen räddning. I Filipperna 2:12 sägs det: ”Fortsätt att med fruktan och bävan arbeta på er egen räddning.” Du behöver alltså fundera på hur du ska kunna hålla dig nära Jehova och vara trogen mot honom vad som än händer. Man får inte bli för självsäker. Till och med några som har varit med i sanningen väldigt länge har hamnat på avvägar. w17.12 24 § 4, 6, 7

Jehova ger oss den stora förmånen att få vara med och bidra till det fantastiska arbete som utförs i vår tid. Han kommer att ösa välsignelser över oss när vi gör det. (Mal. 3:10) Han har lovat att det ska gå bra för oss om vi är generösa. (Ords. 11:24, 25) Och vi kommer att känna oss glada och nöjda, eftersom ”det är lyckligare att ge än att få”. (Apg. 20:35) Det vi säger och det vi gör kan hjälpa våra barn och nya som kommer till organisationen att inse att de också kan vara med och bidra till vår verksamhet och på så sätt få många välsignelser. Allt vi har kommer från Jehova. Vi vill ge till honom för att vi älskar honom och uppskattar allt han har gjort för oss. När israeliterna bidrog till tempelbygget sägs det att de var glada över att få ge sådana ”frivilliga gåvor”. (1 Krön. 29:9) Så när vi fortsätter att vara generösa med det vi har fått från Jehova kommer vi också att känna oss glada och nöjda. w18.01 21 § 18, 19

Den första uppståndelsen inleddes någon gång efter det att Jesus närvaro började. Och smorda som lever under den stora vedermödan ska ”ryckas bort i moln”. (1 Thess. 4:13–17; Matt. 24:31) De ska ”alla förvandlas, i ett nu, i ett ögonblick, under den sista trumpeten”. (1 Kor. 15:51, 52) De flesta trogna kristna i dag är inte smorda och utvalda till att styra tillsammans med Kristus i himlen. De ser i stället fram emot slutet för den här onda världsordningen som ska komma under ”Jehovas dag”. Ingen vet exakt när slutet är här, men allt pekar på att det är nära. (1 Thess. 5:1–3) Sedan kommer en annan slags uppståndelse att äga rum. Människor ska få uppstå till liv här på jorden. Och de kan se fram emot att bli fullkomliga och aldrig behöva dö igen. w17.12 11 § 15; 12 § 18, 19

Om vi anstränger oss för att vara kärleksfulla och omtänksamma blir vi inte så lätt avundsjuka, eller svartsjuka. Guds ord säger: ”Kärleken är tålmodig och omtänksam. Kärleken är inte svartsjuk.” (1 Kor. 13:4) För att avundsjuka inte ska blir en del av vår personlighet behöver vi försöka se saker på samma sätt som Jehova gör. Vi kan tänka på att våra bröder och systrar alla tillhör en och samma kropp, den kristna församlingen. Det hjälper oss att visa medkänsla. Bibeln säger: ”Om en lem blir ärad, gläder sig alla de andra lemmarna med den.” (1 Kor. 12:16–18, 26) Så när vi märker att andra blir välsignade känner vi oss glada för deras skull, inte avundsjuka. Tänk på kung Sauls son Jonatan. Han blev inte avundsjuk på David när han utvaldes till kung. Tvärtom uppmuntrade han David och gav honom sitt stöd. (1 Sam. 23:16–18) Kan vi vara lika kärleksfulla och omtänksamma som Jonatan? w17.11 27 § 10, 11

Varför tog Jehova med Moses lag i sitt ord, Bibeln? Det var inte för att vi skulle gå helt upp i detaljerna i lagen, utan för att vi skulle förstå och tillämpa ”det som är viktigare”, dvs. de fina principerna bakom den. (Matt. 23:23) Tack vare Moses lag får vi grepp om ”kunskapens och sanningens formulering”. Vi får alltså hjälp att lära känna Jehova och hans principer. (Rom. 2:20) Anordningen med tillflyktsstäder lär de äldste att döma ”med sann rättvisa”, och den lär oss alla att ”visa varandra lojal kärlek och barmhärtighet”. (Sak. 7:9, noten) Vi lever visserligen inte under lagen längre. Men Jehova har inte förändrats. För honom är det fortfarande lika viktigt med rättvisa och barmhärtighet. Det är en oerhörd förmån att få tillbe en sådan Gud. Vi vill därför göra vårt bästa för att efterlikna hans fina egenskaper och ta vår tillflykt till honom. w17.11 13, 14 § 2, 3; 17 § 18, 19

Bröder som håller tal måste se till att Bibeln är det centrala i talet. (Joh. 7:16) Vad innebär det? Var noga med att inte låta någonting dra uppmärksamheten från Bibeln eller ta över, vare sig erfarenheter, illustrationer eller ditt framförande. Tänk också på att du inte undervisar från Bibeln bara för att du läser från den. Om du läser för många bibelställen kan det faktiskt sluta med att åhörarna inte kommer ihåg något av dem. Så tänk till när du väljer vilka bibeltexter du ska använda. Ta dig tid att läsa, förklara, illustrera och tillämpa dem. (Neh. 8:8) Försök förstå hur tankarna i dispositionen hör ihop med bibelhänvisningarna. Men det viktigaste av allt är att du ber Jehova om hjälp att kunna förmedla de dyrbara sanningarna i hans ord. (Esra 7:10) w17.09 26 § 11, 12

Jehovas folk var mycket glada år 537 f.v.t. De hade varit fångar i Babylon i 70 långa år, och nu var de äntligen fria! Med stor iver satte de i gång med att återställa den sanna tillbedjan i Jerusalem, och år 536 lades grunden till templet. Men sexton år senare hade tempelbygget stannat av helt och hållet. Guds folk behövde bli påminda om hur viktigt det var att de lät Jehova, och inte egna intressen, komma på första plats. År 520 sände han profeten Sakarja för att påminna sitt folk om varför han hade befriat dem. Intressant nog betyder namnet Sakarja ”Jehova har kommit ihåg”, och det kan ha påmint dem om en viktig sanning. Trots att de hade glömt hur Jehova hade räddat dem, så hade han inte glömt sitt folk. (Sak. 1:3, 4) Han lovade att han skulle hjälpa dem att återställa ren tillbedjan. Men han var också tydlig med att han inte skulle tolerera halvhjärtad tillbedjan. w17.10 21, 22 § 2, 3

Psykologiska studier visar att medkännande personer får bättre hälsa, bättre välbefinnande och bättre relationer. När man hjälper dem som har det svårt blir man gladare, mer positiv, känner sig mindre ensam och fastnar inte lika lätt i negativa tankebanor. Man mår helt enkelt bra av att visa medkänsla. Vi får även ett gott samvete eftersom vi vet att vi gör det Jehova vill att vi ska göra. Man blir också en bättre förälder, äktenskapspartner och vän när man visar medkänsla. Och de som brukar visa medkänsla mot andra får ofta själva hjälp när de behöver det. (Matt. 5:7; Luk. 6:38) Men vi ska ju inte vara medkännande bara för att vi själva vinner på det. Det viktigaste för oss är att efterlikna och upphöja Jehova, som är källan till kärlek och medkänsla. (Ords. 14:31) w17.09 12 § 16, 17

Dagens bibelvers visar att Jesus är både kung och överstepräst. Och den säger också att han har fått i uppgift att ”bygga Jehovas tempel”. Vad har det inbegripit i vår tid? År 1919 befriade Jesus Guds folk från det stora Babylon och återupprättade den kristna församlingen. Han har tillsatt en trogen och omdömesgill slav som leder arbetet på de jordiska förgårdarna till det stora andliga templet. (Matt. 24:45) Och han har luttrat Guds folk och hjälpt dem att hålla sin tillbedjan ren. (Mal. 3:1–3) Under tusenårsriket kommer Jesus och de 144 000 som ska tjäna tillsammans med honom som kungar och präster att hjälpa alla trogna människor att bli fullkomliga. När det arbetet är klart kommer jorden att vara renad, och alla som finns kvar kommer att tillbe Jehova. Då är den sanna tillbedjan äntligen helt återställd! w17.10 29 § 15, 16

Om någon oavsiktligt hade dödat någon behövde han göra något för att få barmhärtighet. Han var tvungen att fly till den närmaste tillflyktsstaden. (Jos. 20:4) Det är svårt att tänka sig att han skulle ta lätt på det här. Hans liv hängde ju på att han kom fram till staden så fort som möjligt och stannade kvar där! Det innebar att han fick offra en hel del. Han var tvungen att lämna sitt arbete och sitt hem. Han kunde inte heller resa omkring, åtminstone inte så länge översteprästen levde. Men det var det värt. Ångerfulla syndare i vår tid måste också göra något för att få nytta av Jehovas barmhärtighet. Man måste helt och hållet sluta upp med det felaktiga handlingssättet, vilket också innebär att man undviker mindre synder som kan leda till allvarliga felsteg. När vi anstränger oss för att sluta upp med orätta handlingar visar vi Jehova att vi inte tar lätt på våra synder och att vi inte tar hans barmhärtighet för given. (2 Kor. 7:10, 11) w17.11 10, 11 § 10, 11

Jehova uppmanar oss att vara generösa mot våra bröder och systrar. (1 Joh. 3:17) Men vi vill vara det av rätt motiv. Vi kan fråga oss: ”Bjuder jag oftast hem nära vänner, sådana som märks i församlingen eller sådana som kommer att kunna ge mig något i gengäld? Eller försöker jag vara generös mot dem som jag inte känner så väl eller som kanske inte har möjlighet att bjuda igen?” (Luk. 14:12–14) Eller hur är det om en av dina vänner hamnar i en svår situation på grund av dålig planering eller om någon du bjudit hem glömmer att tacka för det? Då är det bra att följa rådet i dagens vers. Vi kommer att bli lyckliga när vi ger av rätt motiv. (Apg. 20:35) w17.10 9 § 12

Vad lär vi oss av Josefs exempel? En lärdom är att vi kan behöva fly från en situation där vi frestas att gå emot Jehovas lagar. (Ords. 1:10) Tidigare har en del som nu är vittnen till exempel ätit eller druckit för mycket, rökt, missbrukat droger eller haft en omoralisk livsstil. Och de kanske har känt sig frestade att återgå till sina gamla vanor även efter att de blivit döpta. Vad kan hjälpa oss om vi känner oss frestade att göra något som går emot Jehovas lagar? Tänk igenom vilken andlig katastrof det kan leda till om du inte kontrollerar dina impulser. Försök vara förutseende och undvik situationer där du kan frestas att göra något som är fel. (Ps. 26:4, 5; Ords. 22:3) Om du ställs inför en sådan prövning kan du be Jehova om vishet och självbehärskning att stå emot. w17.09 4, 5 § 8, 9

Vi kan bli Jehovas vänner när vi satsar på äkta rikedomar och minskar vårt engagemang i den kommersiella delen av världen. Det var precis vad Abraham gjorde. Han trodde på Jehova och ville vara hans vän, och därför lämnade han den välmående staden Ur för att bo i tält. (Hebr. 11:8–10) Abraham litade alltid på Jehova och lät aldrig det materiella bli hans trygghet i livet. (1 Mos. 14:22, 23) Jesus uppmuntrade andra att ha en sådan tro. Vid ett tillfälle sa han till en ung man: ”Om du vill vara fullkomlig, gå då bort och sälj dina tillhörigheter och ge åt de fattiga, så skall du få en skatt i himlen, och kom, bli min efterföljare.” (Matt. 19:21) Den här mannen hade inte lika stark tro som Abraham, men många andra har haft det. w17.07 10 § 12

Det gick 430 år från det att Abraham gått över Eufrat tills hans avkomlingar blev den nation som skulle få bo i det utlovade landet. (2 Mos. 12:40–42; Gal. 3:17) Abraham var villig att vänta, för han var helt övertygad om att Jehova skulle hålla sina löften. Han hade verkligen tro. (Heb. 11:8–12) Han väntade gärna, även om han inte fick se löftena uppfyllas helt och hållet. Tänk när han blir uppväckt i paradiset. Så överraskad han kommer att bli när han får höra hur mycket det står om honom och hans avkomlingar i Bibeln. Och tänk när han får reda på vilken viktig roll Jehova gav honom i samband med den utlovade Messias. Kan du föreställa dig hans reaktion? Han kommer säkert att känna att han väntade på något gott och att han inte behövde vänta för länge. w17.08 5, 6 § 10, 11

Det ord i Bibelns grundtext som översatts med ”orenhet” är ett uttryck som inbegriper mycket mer än bara sexuell omoral. Det kan till exempel handla om att röka eller komma med oanständiga skämt. (2 Kor. 7:1; Ef. 5:3, 4) Det kan också avse orena handlingar som en person begår i enrum, som att läsa sexuellt upphetsande böcker eller att titta på pornografi. Det kan leda till en annan oren vana – onani. Om man brukar titta på pornografi kan man helt förlora kontrollen över sin sexuella lust, och det kan leda till sexmissbruk. Forskning visar att de som inte kan stå emot sitt begär efter pornografi visar samma tecken på beroende som alkoholister och narkomaner. Det är därför inte förvånande att det får negativa följder att titta på pornografi. Det kan medföra att man gör sämre ifrån sig på jobbet eller leda till skamkänslor, familjeproblem, skilsmässa och självmord. w17.08 19 § 8, 9

Psalmisten tänkte på hur det skulle bli när Jerusalem återuppbyggts och sjöng det vi kan läsa i dagens bibeltext. Det måste ha känts tryggt för honom att veta att Jehova skulle stärka stadsportarna och beskydda sitt folk. Du kanske har problem som gör dig orolig. Men Jehova kan hjälpa dig att förstå hur du ska hantera din situation. Psalmisten säger att Jehova ”sänder sin befallning till jorden, snabbt löper hans ord”. Sedan nämner han snö, frost och hagel, och frågar: ”Vem kan bestå för hans köld?” Han säger också att Jehova ”sänder sitt ord” och smälter det frusna. (Ps. 147:15–18) Vår Gud vet allt och kan göra vad som helst. Han har kontroll över snön och haglet, och då kan han naturligtvis hjälpa dig att klara av vad du än kämpar med. w17.07 20 § 14, 15

Jehova har rätt att styra, och hans styre är det allra bästa. Han förtjänar vårt helhjärtade stöd. Varför? Eftersom Jehova har skapat allt. Han har därför all rätt att styra över både människor och andevarelser. Satan har inte skapat någonting över huvud taget. Så han har ingen rätt att styra, vare sig i himlen eller på jorden. Både han och de första människorna valde arrogant nog att gå emot Jehovas styre. (Jer. 10:23) De hade ju fått en fri vilja, så de kunde faktiskt välja att inte lyda Gud. Men betyder det att de hade rätt att göra det? Nej. Tack vare den fria viljan kan vi fatta många olika beslut i vardagen. Men vi har ändå ingen rätt att göra uppror mot den som har skapat oss och gett oss livet. Om vi skulle göra uppror mot Jehova skulle vi missbruka vår fria vilja. Vi människor behöver Jehovas vägledning. w17.06 27, 28 § 2–4

Om vi uppskattar vår tjänst kommer vi att efterlikna Paulus och fortsätta predika även när vi får möta motstånd. (Apg. 14:19–22) Våra bröder i USA fick utstå hård förföljelse under 30- och 40-talet, men de stod fasta och fortsatte att predika. De kämpade hårt i domstolar för att försvara sina rättigheter och vann många rättsfall. År 1943 kommenterade Nathan Knorr en av vittnenas segrar i USA:s högsta domstol och sa: ”De segrar vi har vunnit beror på att ni har kämpat. ... Det här beslutet har slutligen fattats tack vare att Herrens folk stått fasta.” Ja, vi älskar tjänsten, och inte ens förföljelse kan hindra oss från att predika. När vi ser tjänsten som en dyrbar skatt från Jehova är vi inte först och främst intresserade av att räkna timmar. Det allra viktigaste för oss är att ”grundligt vittna om de goda nyheterna”. (2 Tim. 4:5) w17.06 11, 12 § 11, 12

Kärlek till Jehova hjälper oss att följa hans bud, vara uthålliga och hata det onda. (Ps. 97:10) Men Satan och hans värld försöker försvaga vår kärlek till Jehova. Många i dag har en förvrängd syn på kärlek och älskar sig själva i stället för Gud. (2 Tim. 3:2) I Satans värld ligger fokus på ”köttets begär och ögonens begär och det högfärdiga skrytet med ens resurser i livet”. (1 Joh. 2:16) Paulus varnade för vad som kan hända om man i första hand försöker tillfredsställa sina egna begär. Han sa: ”Att man håller sinnet inriktat på köttet betyder nämligen död, ... för detta att man håller sinnet inriktat på köttet betyder fiendskap med Gud.” (Rom. 8:6, 7) De som låter livet kretsa kring pengar eller sex blir i slutändan bara besvikna och olyckliga. (1 Kor. 6:18; 1 Tim. 6:9, 10) w17.05 18 § 5, 6

Många bröder och systrar har tvingats fly från sitt hemland. När de visar tacksamhet och inte är krävande, bidrar det till att vännerna där de nu bor kan känna glädje över att få ge. Samtidigt behöver de nyanlända ha siktet inställt på att bli självgående och med tiden klara sig på egen hand. Det kommer att hjälpa dem att bevara självaktningen och att ha bra relationer till sina medtroende. (2 Thess. 3:7–9) I vilket fall som helst behöver de praktisk hjälp. Vi måste inte ha en massa pengar för att kunna hjälpa våra vänner. Det de behöver mest är vår tid och omtanke. Vi kanske kan visa dem hur man använder allmänna transportmedel, söker jobb eller bostad, hittar bra och billig mat eller vilka myndigheter man ska vända sig till i olika sammanhang. Framför allt kan vi hjälpa dem att komma in i församlingen. Om möjligt kan vi erbjuda dem skjuts till mötena. Vi kan också samarbeta med dem i tjänsten och förklara hur man lättast når människor på distriktet. w17.05 5 § 11, 12

Många människor tänker så mycket på vad de själva vill ha att de lätt tappar balansen när det gäller pengar och saker. (1 Kor. 2:14) De brister i sitt omdöme, och därför har de svårt att skilja mellan rätt och fel. (Hebr. 5:11–14) En konsekvens av det kan vara att en del utvecklar ett okontrollerat begär efter pengar och saker, och ju mer man skaffar sig desto mer vill man ha. (Pred. 5:10) Lyckligtvis finns det ett motgift mot materialism: en regelbunden dos av bibelläsning. Jesus begrundade sådant som han hade läst i Skrifterna, och det hjälpte honom att stå emot Djävulens erbjudande. Om vi tillämpar Bibelns principer kan vi också stå emot materialistiska begär. (Matt. 4:8–10) När vi gör det visar vi att vi älskar Jesus mer än pengar och saker. w17.05 26 § 17