Maj

På senare år har flyktingströmmen ökat, och på många distrikt möter vi därför allt fler invandrare. Skulle du kunna lära dig en hälsningsfras på deras språk? Kan du lära dig några fraser som du kan använda i tjänsten? Det kanske gör att de blir nyfikna och vill veta mer. Då får du kanske chansen att visa en film eller något annat som finns på deras språk på jw.org. Jehova ger oss precis det vi behöver för att vi ska bli skickligare i tjänsten. På veckomötena får vi till exempel tips på hur vi kan göra återbesök och starta bibelkurser, och det gör att vi känner oss tryggare i tjänsten. Du som är förälder kan hjälpa dina barn att svara med egna ord. En del har dragits till sanningen när de har hört barn uttrycka sin tro på ett enkelt och uppriktigt sätt. (1 Kor. 14:25) w18.06 22, 23 § 7–9

Det är bra att tänka på att vi alla en gång var långt borta från Jehova. (Ef. 2:12) Men han drog oss ”med kärlekens linor”. (Hos. 11:4; Joh. 6:44) Och Jesus tog emot oss och gjorde det möjligt för oss att bli en del av Guds familj. Eftersom Jesus har tagit emot oss, ofullkomliga som vi är, är det otänkbart att vi skulle stänga ute någon annan! Människor kommer säkert att bli mer splittrade, fördomsfulla och hatiska ju närmare slutet för den här onda världen vi kommer. (Gal. 5:19–21; 2 Tim. 3:13) Men som Jehovas tjänare vill vi ha ”visheten från ovan”, som är opartisk och skapar frid. (Jak. 3:17, 18) Vi är glada över att få lära känna människor från andra länder, överbrygga kulturella skillnader och kanske till och med lära oss andra språk. När vi gör det blir friden ”som en flod” och rättvisan ”som havets vågor”. (Jes. 48:17, 18) w18.06 12 § 18, 19

En romersk soldat som inte hade fått på sig sina skor var inte redo för strid. Det var rejäla sandaler som gick en bit upp på benen och var tillverkade av tre läderstycken. De var sköna att gå i, och sulan hade bra grepp. Skorna som romerska soldater använde var bra i krig, men de bildliga skor som vi som kristna har på oss hjälper oss att sprida ett budskap om fred. (Jes. 52:7, noten; Rom. 10:15, noten) Men man måste vara modig för att våga vittna när möjligheten dyker upp. ”Jag var rädd för att vittna för mina klasskompisar”, säger Bo, som är 20 år. ”Jag tror att jag skämdes lite. När jag tänker tillbaka förstår jag inte riktigt varför. Nu vittnar jag gärna för andra i min ålder.” Många unga har märkt att det känns lättare att vittna om de har förberett sig för det. w18.05 29 § 9–11

Jesus sa till apostlarna: ”Jag låter min frid vara kvar hos er, jag ger er den.” (Joh 14:27) Hur kan vi få del av Jesus frid? Vi kan känna äkta inre frid när vi håller ut och fortsätter vittna, eftersom vi vet att Jehova och Jesus tycker om det. (Ps. 149:4; Rom. 5:3, 4; Kol. 3:15) Jesus sa också att apostlarna skulle känna glädje och att det var viktigt att de visade osjälvisk kärlek. (Joh. 15:11–13) Sedan fortsatte han: ”Ni är mina vänner.” Vilken förmån – de fick vara vänner med Jesus! Men hur skulle de kunna fortsätta vara vänner med honom? Han sa: ”Ni ska bära frukt.” (Joh. 15:14–16) Ungefär två år tidigare hade Jesus sagt till sina apostlar: ”Predika och säg: ’Himmelriket har kommit nära.’” (Matt. 10:7) Så kvällen före sin död uppmuntrade Jesus apostlarna att hålla ut och fortsätta det arbetet. (Matt. 24:13; Mark. 3:14) w18.05 20, 21 § 15, 16

Vi vill uppmuntra er unga att satsa på ett liv för Jehova och sätta upp och försöka nå andliga mål. Men många unga vill bara ha kul och fattar inte varför andra inte tänker som de. Förr eller senare måste du stå upp för vad du tycker är viktigt. Låt inte andra påverka dig så att du glömmer bort vad du vill. Hur kan du hålla fast vid dina mål även om du känner dig pressad att göra som alla andra? Undvik situationer som lockar dig att göra något som är fel. (Ords. 22:3) Tänk på konsekvenserna av att ge efter för pressen. Och var ödmjuk och erkänn att du behöver vägledning. Ödmjukhet kan hjälpa dig att vara öppen för vad dina föräldrar och andra erfarna vänner i församlingen har att säga. (1 Petr. 5:5, 6) Är du ödmjuk och tar emot råd? w18.04 28, 29 § 14–16

När Jesus framförde sitt budskap till några församlingar i Mindre Asien uttryckte han uppskattning för det de gjorde. Han började till exempel budskapet till Thyatira med att säga: ”Jag känner mycket väl till dina gärningar och din kärlek, tro, tjänst och uthållighet. Och jag vet att de gärningar du har gjort på senare tid är fler än de gärningar du gjorde i början.” (Upp. 2:19) Jesus berömde dem för att de gjorde mer än tidigare och för de fina egenskaper som motiverade dem. Och trots att han behövde ge vissa i Thyatira råd, började och avslutade han sitt budskap med beröm. (Upp. 2:27, 28) Jesus är ju församlingens huvud och har stor makt. Han behöver egentligen inte tacka oss för det vi gör, men han visar att det är viktigt att uttrycka uppskattning. Han är verkligen ett bra föredöme för de äldste. w19.02 16 § 10

Alla kristna i det första århundradet fick uppmuntran från den styrande kretsen, även de som tog ledningen. På den tiden skickade den styrande kretsen två av sina medlemmar, Petrus och Johannes, för att be för de nya kristna så att de skulle få helig ande. (Apg. 8:5, 14–17) Filippus och de nya bröderna och systrarna måste verkligen ha blivit uppmuntrade av att känna den styrande kretsens stöd. I dag ger Jehovas vittnens styrande krets uppmuntran till oss alla, däribland till beteliter och andra i särskild heltidstjänst. Visst känner vi oss glada över det, precis som våra bröder och systrar under det första århundradet gjorde? Den styrande kretsen har även gett ut broschyren Kom tillbaka till Jehova, och den har uppmuntrat många världen över. w18.04 19 § 18–20

Man kanske skulle kunna tro att ju mer frihet, desto bättre. Men gränslös frihet är i själva verket ett tveeggat svärd. Man törs knappt tänka på hur världen skulle se ut om det inte fanns några ramar alls. I ett uppslagsverk sägs det: ”Lagarna i alla organiserade samhällen bildar en komplicerad struktur av friheter och restriktioner som måste vara i balans.” (The World Book Encyclopedia) ”Komplicerad” är verkligen rätt ord. Tänk bara på alla hyllmetrar med lagböcker som människor författat, för att inte tala om den enorma stab av advokater och domare som krävs för att tolka och tillämpa alla lagar. Jesus förklarade att verklig frihet kräver två saker. För det första måste vi acceptera den sanning som Jesus lärde ut, och för det andra måste vi bli hans lärjungar. Det kommer att leda till verklig frihet. Men frihet från vad? Jesus förklarade: ”Var och en som utövar synd är en syndens slav. ... [Om] Sonen gör er fria, skall ni vara verkligt fria.” (Joh. 8:34, 36) w18.04 6, 7 § 13, 14

Vi tycker om att vara tillsammans med människor som bryr sig om oss. De försöker sätta sig in i vår situation och förstår hur vi tänker och känner. De kan förutse vad vi behöver och erbjuder sig att hjälpa till, ibland till och med innan vi har bett om det. Vi uppskattar personer som är medkännande. Som kristna vill vi alla visa empati och medkänsla. Men om vi ska vara ärliga så är det inte alltid så lätt. Varför det? En orsak är att vi är ofullkomliga. (Rom. 3:23) Därför måste vi bekämpa vår medfödda tendens att tänka mest på oss själva. Vi kan också ha svårt att visa medkänsla på grund av vår uppväxt eller erfarenheter som vi bär med oss. Och dessutom påverkas vi av den inställning som andra i vår omgivning har. I de här sista dagarna är det inte många som bryr sig om andras känslor. De flesta är egoistiska. (2 Tim. 3:1, 2) Vi kan bli bättre på att visa medkänsla om vi efterliknar Jehova Gud och hans son, Jesus Kristus. w19.03 14 § 1–3

Det sista av de tio budorden handlade om att inte utveckla en osund längtan efter det som tillhör någon annan. (5 Mos. 5:21; Rom. 7:7) Jehova gav den här lagen för att betona något mycket viktigt: de som tillber honom måste skydda sitt hjärta, det vill säga sina tankar och känslor. Han vet att onda handlingar börjar som onda tankar och känslor. Det kan vi se av kung Davids misstag. Han var i grund och botten en god människa. Men vid ett tillfälle fick han begär till en annan mans hustru, och hans begär ledde till synd. (Jak. 1:14, 15) David begick äktenskapsbrott, försökte föra kvinnans man bakom ljuset och såg sedan till att han blev dödad. (2 Sam. 11:2–4; 12:7–11) Jehova ser inte bara hur någon är utåt. Han vet hur vi är innerst inne, i hjärtat. (1 Sam. 16:7) Inga tankar, inga känslor och inga handlingar kan hållas hemliga för honom. Han letar efter det goda inom oss, men han vill samtidigt att vi ska upptäcka och ta kontrollen över orätta tankar innan de leder till orätta handlingar. (2 Krön. 16:9; Matt. 5:27–30) w19.02 22 § 9, 11

I Bibeln står det att Mose var ”ödmjukast av alla på jorden”. (4 Mos. 12:3) Betyder det att han var svag, obeslutsam och konflikträdd? Så skulle kanske en del beskriva en ödmjuk person. Men det är långt ifrån sanningen. Mose var stark, beslutsam och modig. Med Jehovas hjälp ställde han sig ansikte mot ansikte med Egyptens mäktige härskare. Dessutom ledde han israeliterna, kanske tre miljoner människor, genom en öken och hjälpte dem att besegra sina fiender. Vi ställs inte inför samma utmaningar som Mose, men varje dag möter vi människor eller situationer som kan göra det svårt för oss att vara ödmjuka. Men vi har verkligen anledning att utveckla den här egenskapen. Jehova lovar att ”de ödmjuka ska ärva jorden”. (Ps. 37:11) Skulle du beskriva dig själv som ödmjuk? Skulle andra göra det? w19.02 8 § 1, 2

Människan har alltid haft ett samvete. När Adam och Eva hade gått emot Jehovas lag försökte de gömma sig för honom. Det visar att de hade ett samvete och att det sa ifrån. En person utan ett övat samvete är som ett skepp med trasig kompass. Det är farligt att ge sig ut på en segling med ett sådant skepp, eftersom vindar och strömmar lätt får skeppet ur kurs. Men en kalibrerad kompass hjälper kaptenen att hålla kursen. Man skulle kunna kalla samvetet för en moralisk kompass. Det är en inre känsla för rätt och fel som kan peka oss i rätt riktning. Men samvetet måste vara kalibrerat om det ska kunna ge pålitlig vägledning. Om vi inte har ett övat samvete kommer vi inte att få någon varningssignal när vi är på väg att göra något fel. (1 Tim. 4:1, 2) Ett sådant samvete kanske till och med övertygar oss om att ”ont är gott”. w18.06 16, 17 § 1–3

Världsliga tankar kan påverka oss utan att vi knappt märker det. Det är viktigt att kunna identifiera och slå bort sådana värderingar. Ett nyhetsreportage till exempel kan vara vinklat för att stödja en viss politisk uppfattning. En artikel eller en dokumentär kan framhålla världens syn på vad som är framgång. En del filmer och böcker får filosofin ”jag först” och ”familjen först” att låta förnuftig, tilltalande och rentav som det enda rätta. Men sådana uppfattningar harmonierar inte med Bibeln, som säger att både vi själva och våra familjer mår bäst av att vi älskar Jehova över allt annat. (Matt. 22:36–39) Det här betyder inte att det är fel att njuta av sund underhållning. Men vi behöver fråga oss: Känner jag igen världens tänkesätt också när det dyker upp i mer indirekta former? Skyddar jag mina barn – och mig själv – från vissa böcker och tv-program? Ger jag mina barn en motvikt till det världsliga inflytande de utsätts för genom att hjälpa dem att få Jehovas synsätt? w18.11 22 § 18, 19

Jehova visar att han är med oss genom att ge oss sin fulla uppmärksamhet och omtanke. Lägg märke till hur han uttrycker sina varma känslor för var och en av oss: ”Du är dyrbar i mina ögon, jag ärar och älskar dig.” (Jes. 43:4) Ingen kraft i universum kan få Jehova att sluta älska dem som tjänar honom. Han kommer aldrig att svika oss. (Jes. 54:10) Jehova lovar inte att han ska ta bort det som gör livet svårt för oss, men han kommer inte att tillåta att ”floderna” av problem dränker oss eller att prövningarnas ”lågor” ger oss någon bestående skada. Han lovar att vara med oss och hjälpa oss att ta oss igenom sådana svårigheter. Hur då? Han kommer att lindra vår rädsla och oro, så att vi kan bevara oss trogna även om vi skulle stå öga mot öga med döden. (Jes. 41:13; 43:2) Vi kan också vara modiga och starka när vi går igenom prövningar om vi litar på Jehovas löfte att han ska vara med oss. w19.01 3 § 4–6

Du som är ung får säkert råd från både lärare, studievägledare och andra. De uppmuntrar dig kanske att satsa på en högre utbildning som kan ge dig ett välbetalt jobb. Men Jehova råder dig att välja en annan väg. Han vill såklart att du ska anstränga dig i skolan så att du kan försörja dig senare. (Kol. 3:23) Men när det gäller vad du ska prioritera i livet så uppmuntrar han dig att följa bra principer som kommer att hjälpa dig att göra hans vilja nu i de sista dagarna. (Matt. 24:14) Jehova vet vad som väntar den här världen, och han vet precis hur nära slutet är. (Jes. 46:10; Matt. 24:3, 36) Dessutom känner han oss och vet vad som gör oss nöjda och lyckliga och vad som gör oss besvikna och olyckliga. Människors råd kanske låter bra, men om de inte är i linje med Guds ord är de i själva verket inte visa. w18.12 19 § 1, 2

De ödmjuka ska ”ärva jorden och få njuta av stor frid”. David förutsade också: ”De rättfärdiga ska ärva jorden, de ska bo på den för evigt.” (Ps. 37:11, 29; 2 Sam. 23:2) Vad tror du att de här löftena betydde för dem som ville göra Jehovas vilja? De kan ha dragit slutsatsen att om det bara bodde rättfärdiga människor på jorden, så skulle den så småningom bli ett paradis, precis som Edens trädgård var. De flesta israeliter som menade att de tjänade Jehova svek honom med tiden och övergav sann tillbedjan. Så Jehova lät babylonierna besegra dem, förstöra deras land och föra bort många till Babylon. (2 Krön. 36:15–21; Jer. 4:22–27) Men Guds profeter förutsade att de skulle få återvända till sitt land efter 70 år. Profetiorna blev verklighet, och det betyder mycket även för oss i dag. De ger oss anledning att tro på ett paradis på jorden. w18.12 4, 5 § 9, 10

Många av de råd som cirkulerar i samhället går stick i stäv med vad Bibeln säger. Men skulle det ändå kunna vara så att en del av dem fungerar bättre i vårt moderna samhälle än vad Bibelns råd gör? ”Visheten bevisas rättfärdig genom sina gärningar”, sa Jesus. (Matt. 11:19) Världen har gjort stora tekniska framsteg, men den har ändå inte kunnat lösa de allvarliga problem som hindrar oss från att bli lyckliga, som krig, rasism och kriminalitet. Och hur är det med dagens ursäktande syn på moral? Många inser att den verkligen inte har löst några problem, utan tvärtom bidragit till splittrade familjer, hälsoproblem och många andra tråkigheter. Men hur står sig Jehovas råd? Kristna som lever efter hans värderingar får lyckligare familjer, bättre hälsa och fridsamma relationer till sina medtroende världen över. (Jes. 2:4; Apg. 10:34, 35; 1 Kor. 6:9–11) Visar inte det att Jehovas värderingar är helt överlägsna? w18.11 20 § 8–10

Det är viktigt för oss att ha bra relationer till vår familj och att ta hänsyn till dem, men vi skulle aldrig göra avkall på vår tro för att göra dem nöjda. Våra nära vänner måste vara sådana som älskar Jehova. Alla som vandrar i sanningen måste vara heliga. (Jes. 35:8; 1 Petr. 1:14–16) Vi har alla gjort förändringar för att kunna leva upp till Bibelns normer. En del var tvungna att förvandlas helt och hållet. Hur det än var för oss, skulle vi aldrig byta ut vårt rena, heliga tillstånd mot den här världens vidriga orenhet. Vad kan hjälpa oss att stå emot frestelsen att göra något omoraliskt? Tänk på vilket högt pris Jehova har betalat för att vi ska kunna vara rena. Han gav sin älskade sons liv. (1 Petr. 1:18, 19) Glöm aldrig hur otroligt värdefullt Jesus lösenoffer är. Den tanken kan motivera oss att hålla oss rena i Jehovas ögon. w18.11 11 § 10, 11

Många som är i heltidstjänsten kan skriva under på att tjänsten hjälper dem att inte förlora balansen när omständigheterna förändras. Deras exempel visar att vi kan bevara vår inre frid om vi gör det bästa av situationen och tåligt väntar på Jehova. Med tiden kanske vi till och med upptäcker att vi har haft stor andlig nytta av att anpassa oss till de nya omständigheterna. Om livet plötsligt tar en oväntad vändning – kanske på grund av nya uppdrag inom organisationen, hälsoproblem eller nya familjeförpliktelser – kan du vara säker på att Jehova bryr sig om dig och att han kommer att ge dig hjälp i rätt tid. (Hebr. 4:16; 1 Petr. 5:6, 7) Försök under tiden att göra det bästa av situationen. Be innerligt till din himmelske Far, och lär dig att lägga ditt liv i hans händer. Då kan du bevara din inre frid, vad som än händer. w18.10 30 § 17; 31 § 19, 22

I Bibeln kan vi läsa om hur Jehova har visat hänsyn mot sina tjänare. Tänk till exempel på det som står i Första Samuelsboken 3:1–18. Där ser vi hur Jehova hjälpte Samuel att framföra ett hårt budskap till översteprästen Eli. Jehovas lag var tydlig med att barn skulle ha respekt för de äldre, framför allt för dem som ledde folket. (2 Mos. 22:28; 3 Mos. 19:32) Så det är svårt att tänka sig att Samuel skulle kliva upp på morgonen, gå raka vägen till den äldre mannen Eli och framföra ett svidande domsbudskap från Jehova. Och det sägs i skildringen att Samuel ”var rädd för att berätta om synen för Eli”. Men Jehova såg till att Eli förstod att det var han som hade ropat på Samuel. Det gjorde att Eli bad Samuel att berätta allting, han skulle inte dölja en enda detalj. Samuel framförde budskapet, och det han sa påminde Eli om ett budskap som en man tidigare hade gett honom. (1 Sam. 2:27–36) Det som hände Samuel och Eli visar hur hänsynsfull och vis Jehova är. w18.09 23 § 2; 24 § 4, 5

I dagens samhälle har det blivit vardagsmat att ljuga. I en artikel som handlar om lögn skriver Yudhijit Bhattacharjee att ”lögnen är en så ingrodd del av oss att det inte är orimligt att påstå att det är mänskligt att ljuga”. Många ljuger för att skydda sig själva eller för att framstå som bättre än de är. Man ljuger för att dölja misstag och brott eller för att få ekonomiska och personliga fördelar. Artikeln säger att människor ”har lätt att ljuga om stort och smått för främlingar såväl som för kollegor och nära och kära”. Vad blir resultatet av att det är så vanligt att ljuga? Många har svårt att lita på andra, och relationer går i kras. I en bön till Jehova sa David: ”Du gläder dig åt att finna sanning i människans inre.” (Ps. 51:6) David visste att det viktigaste är hur vi är innerst inne. Sanna kristna måste alltid ”tala sanning med varandra”. (Sak. 8:16) w18.10 7 § 4; 8 § 9, 10; 10 § 19

Det kan ha varit över tre miljoner israeliter som lämnade Egypten år 1513 f.v.t. Det var barn, gamla och säkert en del sjuka som ingick i den gruppen. En så stor och mixad grupp behövde en insiktsfull och omtänksam ledare. Och Jehova använde Mose för att leda sitt folk på ett sådant sätt. Det gjorde att israeliterna kände sig trygga trots att de var på väg bort från sin hemmiljö. (Ps. 78:52) Hur såg Jehova till att hans folk kände sig lugna och trygga? För det första lämnade de Egypten på ett välorganiserat sätt, ”i stridsformering”. (2 Mos. 13:18) Det måste ha gjort att de kände att Jehova hade kontroll. Jehova visade också att han var med dem med hjälp av ”ett moln om dagen och med en lysande eld [om] natten”. (Ps. 78:14) Det var som om Jehova sa: ”Var inte rädda. Jag ska visa er vägen och skydda er.” w18.09 26 § 11, 12

Några av Jehovas tjänare på Bibelns tid hade det så jobbigt att de bara ville dö. Job, till exempel, var så plågad att han sa: ”Jag hatar mitt liv, jag vill inte leva längre.” (Job 7:16) När Jona fick ett uppdrag av Jehova och saker och ting inte blev som han hade trott sa han: ”Jehova, ta nu mitt liv. Låt mig dö, jag vill inte leva längre.” (Jon. 4:3) Profeten Elia tyckte att allt kändes hopplöst och sa: ”Det räcker nu! Ta mitt liv, Jehova.” (1 Kung. 19:4) Men Jehova älskade dem och ville inte att de skulle dö. Han dömde dem inte för att de kände som de gjorde. I stället hjälpte han dem att få tillbaka livsgnistan, så att de kunde fortsätta leva och tjäna honom troget. w18.09 13 § 4

Guds medarbetare är kända för att vara gästfria. Det grekiska ord som används i Bibeln för gästfrihet betyder vänlighet mot främlingar. (Hebr. 13:2, noten) Bibeln innehåller skildringar som visar hur vi kan vara gästfria. (1 Mos. 18:1–5) Vi kan och ska ta möjligheten att hjälpa andra, oavsett om de är ”våra bröder och systrar i tron” eller inte. (Gal. 6:10) Vi kan samarbeta med Jehova när vi är gästfria mot besökande heltidstjänare. (3 Joh. 5, 8) Det blir till uppmuntran både för dem och oss. (Rom. 1:11, 12) Bibeln uppmuntrar bröder i församlingen att samarbeta med Jehova och ha som mål att bli församlingstjänare eller äldste. (1 Tim. 3:1, 8, 9; 1 Petr. 5:2, 3) Deras uppgift är att hjälpa vännerna både med praktiska saker och på det andliga planet. (Apg. 6:1–4) De som har olika uppgifter i församlingen kan intyga att det är härligt att betjäna andra. w18.08 24 § 6, 7; 25 § 10

Även om Timoteus hade ett visst ansvar över äldre bröder skulle han alltid behandla dem kärleksfullt och med respekt. Vi måste alltid ha respekt för äldre, men hur långt kan man dra den principen? Hur är det om någon som är äldre syndar eller propagerar för något som Jehova hatar? Jehova skulle aldrig blunda för en avsiktlig synd, oavsett hur gammal den som syndar är. Tänk på vad det står i Jesaja 65:20: ”Syndaren ska drabbas av en förbannelse även om han är hundra år.” En liknande tanke kommer fram i en av Hesekiels syner. (Hes. 9:5–7) Det viktigaste är att vi visar respekt för ”den Gamle av dagar”, Jehova Gud. (Dan. 7:9, 10, 13, 14) Då kommer vi inte att dra oss för att tillrättavisa den som behöver det, oavsett hur gammal han eller hon är. (Gal. 6:1) w18.08 11 §13, 14

Vi som är vittnen måste lära oss att sålla bland den information vi får och kunna dra rätt slutsatser. (Ords. 3:21–23; 8:4, 5) Det är otroligt viktigt, för Satan och den här världen försöker hela tiden påverka vårt tänkesätt. (Ef. 5:6; Kol. 2:8) Och det enda sättet att kunna dra rätta slutsatser är naturligtvis att man har alla fakta. Nu för tiden blir vi fullständigt översköljda med information. Vi kan få tillgång till hur mycket teorier och analyser som helst via internet, tv och andra medier. Och många av oss drunknar nästan i mejl, sms och länkar från vänner och bekanta. Men många gånger sprids felaktig information och halvsanningar, så det är klokt att vara lite avvaktande och försöka bedöma om det vi hör är sant eller inte. w18.08 3 § 1, 3

När Jehova skulle välja vem som skulle bli mamma till hans son, så valde han en enkel ung kvinna som hette Maria. Hon bodde i lilla Nasaret som låg långt från Jerusalem och det pampiga templet. (Luk. 1:26–33) Maria var en andlig människa, och det märktes när hon senare pratade med sin släkting Elisabet. (Luk. 1:46–55) Det är inte svårt att förstå varför Jehova gav henne det här fantastiska privilegiet. När Jesus så småningom föddes informerade Jehova inga ”viktiga” personer i Betlehem eller Jerusalem om det som hade hänt. Däremot såg han till att änglar visade sig för några fåraherdar utanför Betlehem. (Luk. 2:8–14) Sedan besökte herdarna den nya lilla familjen. (Luk. 2:15–17) Maria och Josef måste ha blivit glatt överraskade över att Jesus blev ärad på det sättet. w18.07 9, 10 § 11, 12

Varför blev Jehova arg på Salomo? Bibeln säger: ”För att han hade vänt sig bort från Jehova, ... som hade visat sig för honom två gånger och som hade varnat honom just för att följa andra gudar. Men han gjorde inte som Jehova hade befallt.” Salomo förlorade Jehovas godkännande och stöd. Kungariket delades och Salomos efterkommande hade inte längre makten över hela Israel. Släkten drabbades av problem efter problem i flera generationer. (1 Kung. 11:9–13) Ett av de största hoten mot vår andlighet är att vara vän med personer som inte förstår och respekterar Jehovas normer. Så var det i Salomos fall, och så är det för oss också. Sådana vänner skulle kunna vara personer i församlingen som är andligt svaga. Det skulle också kunna vara sådana som inte tror på Jehova, till exempel släktingar, grannar, kollegor eller skolkompisar. Om de vi umgås med inte respekterar Jehovas normer, kan de med tiden påverka oss så mycket att vi förlorar Guds godkännande. w18.07 19 § 9, 10

Satan använder filmer och tv-program för att sprida sitt tänkesätt. Han vet att fängslande berättelser inte bara underhåller oss. De påverkar hur vi tänker, känner och agerar. Jesus använde skickligt den här metoden i sin undervisning. Han berättade till exempel liknelsen om den medmänsklige samariern och liknelsen om den förlorade sonen. (Matt. 13:34; Luk. 10:29–37; 15:11–32) De som har påverkats av Satans sätt att tänka kan använda berättelser för att påverka oss negativt. Men det betyder inte att vi behöver döma ut allt. Det finns ju filmer och tv-program som underhåller och informerar utan att förgifta våra tankar. Men vi måste vara försiktiga. När vi väljer underhållning är det bra att vi frågar oss: Förmedlar det här tv-programmet eller den här filmen budskapet att det är okej att ge efter för orätta begär? (Gal. 5:19–21; Ef. 2:1–3) Vad ska du göra om du upptäcker att ett program får Satans tankar att verka bra? Sky det som pesten! w19.01 15, 16 § 6, 7

Hjälmen skyddade soldatens hjärna, och ”hoppet om räddning” skyddar vår tankeförmåga. (1 Thess. 5:8; Ords. 3:21) Hur försöker djävulen få oss att ta av hjälmen? Tänk på hur han gjorde med Jesus. Djävulen visste att Jesus hade hoppet att få styra över hela mänskligheten. Men först skulle han behöva lida och dö. Han var också tvungen att vänta tills Jehova sa att det var dags. Så djävulen gav Jesus en chans att få allt det han väntade på, men mycket, mycket snabbare. Det enda han krävde av Jesus var att han skulle tillbe honom en enda gång. Sedan kunde han få allt, där och då. (Luk. 4:5–7) Djävulen vet att Jehova har lovat oss många fantastiska saker i den nya världen. Men vi måste vänta, och vi kan behöva lida innan den tiden kommer. Så djävulen försöker locka oss att leva ett bekvämt liv redan nu. Han vill att vi satsar på en materialistisk livsstil och på att få allt här och nu. Han vill att Guds rike ska bli det näst viktigaste i våra liv. (Matt. 6:31–33) w18.05 30, 31 § 15–17

Jehova vill verkligen att du som är ung ska vara glad. Så satsa på att nå andliga mål, och ta med Jehova i beräkningen när du fattar beslut. Ju tidigare du gör det, desto snabbare kommer du att känna att Jehova vägleder och tar hand om dig. Tänk på alla bra råd som finns i Bibeln, och följ rådet i Predikaren 12:1: ”Kom ihåg din store Skapare i din ungdoms dagar.” Ni unga i våra församlingar är verkligen värda beröm. Ni sätter Jehova först i livet, och ni sätter upp andliga mål och satsar på tjänsten. Även om det finns mycket som distraherar så håller ni fast vid era mål. Era ansträngningar är värda väldigt mycket i Jehovas ögon. Era bröder och systrar älskar er och står på er sida. Lägg era planer i Jehovas händer så kommer ni att lyckas. w18.04 29 § 17, 19