Juli

Vi lever i ”kritiska tider som är svåra att hantera”. (2 Tim. 3:1) Och det kommer att bli ännu värre innan den nya världen är här och det blir fred på hela jorden. Så vi behöver hjälp och vägledning, och det är klokt att fråga sig vem man brukar vända sig till för att få det. En av bibelskribenterna belyste vikten av att ha blicken riktad mot Jehova. (Ps. 123:1–4) Han skrev om en tjänare som ständigt hade blicken riktad mot sin herre eller husmor. Vad innebär det? En tjänare vänder sig naturligtvis till sin herre för att få mat och husrum, men han fokuserar också på sin herres behov och önskemål och försöker fylla dem. Det här liknar vårt förhållande till Jehova. Vi behöver läsa Bibeln varje dag för att försöka urskilja vad han vill att vi ska göra, och sedan måste vi göra det också. Först då kan vi vara säkra på att Jehova kommer att hjälpa oss när vi behöver det. w18.07 12 § 1, 2

Det Jesus tänkte på var frihet från det värsta slaveriet och förtrycket någonsin – slaveriet under synden. (Joh. 8:34) Synden får oss inte bara att göra fel saker, utan den kan också hindra oss från att göra det vi vet är rätt eller från att göra vårt bästa. I den bemärkelsen är vi alla slavar under synden, och resultatet är frustration, smärta, lidande och slutligen död. (Rom. 6:23) Det är först när syndens bojor är borta som vi kan bli lika fria som Adam och Eva en gång var. Jesus ord ”om ni förblir i mitt ord” visar att det finns vissa villkor som hör samman med den här friheten. (Joh. 8:31) Som överlämnade kristna har vi sagt nej till oss själva och har valt att leva inom de ramar som Jesus ställde upp för sina lärjungar. (Matt. 16:24) I framtiden, när vi får full nytta av lösenoffret, kommer vi att bli verkligt fria, precis som Jesus lovade. w18.04 7 § 14–16

Jehova tar hänsyn till människors känslor, även när de tänker obalanserat. Vi kan ta Jona som exempel. Gud sände honom för att förkunna ett domsbudskap mot nineviterna. När de ändrade sig valde Gud att skona dem. Men Jona blev inte glad för det här. Han blev tvärtom väldigt arg för att hans förutsägelse inte hade gått i uppfyllelse. Jehova var tålmodig och hjälpte honom att justera sitt tänkesätt. (Jon. 3:10–4:11) Med tiden förstod Jona vad Jehova ville lära honom, och Jehova kunde använda honom för att skriva ner den här berättelsen till nytta för oss. (Rom. 15:4) Jehovas sätt att behandla sitt folk försäkrar oss om att han verkligen känner med oss. Han vet precis vad var och en av oss går igenom. Han förstår våra innersta tankar, våra djupaste känslor och våra begränsningar. Och ”han låter ... [oss] inte bli prövade utöver ... [vår] förmåga”. (1 Kor. 10:13, noten) Så skönt att veta! w19.03 15, 16 § 6, 7

Enligt Guds lag till Israel skulle de äldre männen inte bara ansvara för andliga frågor, utan även för rättsfall som gällde tvister och brott. Vi kan ta några exempel. Om en israelit dödade någon blev han inte avrättad utan vidare. Stadens äldste skulle undersöka omständigheterna i fallet innan de avgjorde om dödsstraffet var tillämpligt. (5 Mos. 19:2–7, 11–13) De äldste dömde även i frågor som rörde olika sidor av det dagliga livet – alltifrån egendomstvister till äktenskapstvister. (2 Mos. 21:35; 5 Mos. 22:13–19) När de äldste var rättvisa och israeliterna följde lagen var det till nytta för alla, och nationen var till ära för Jehova. (3 Mos. 20:7, 8; Jes. 48:17, 18) Det är tydligt att alla sidor av vårt liv är viktiga för Jehova. Han vill att vi ska vara rättvisa och kärleksfulla mot varandra. Och han lägger märke till vad vi säger och gör, även när vi är i hemmets avskildhet. w19.02 23 § 16–18

I påfrestande situationer kan det vara svårt att vara ödmjuk. Vi blir kanske hårda och korta i tonen när vi pratar med andra. Kan du känna igen dig i det? Tänk då på Jesus exempel. Under sina sista månader på jorden var han under enorm press. Han visste att han skulle bli avrättad och att han skulle få lida fruktansvärt. (Joh. 3:14, 15; Gal. 3:13) Några månader före sin död sa han att han våndades. (Luk. 12:50) Och bara några dagar före sin död kände han sig väldigt orolig. Ändå var han ödmjuk och villig att foga sig efter Guds vilja, vilket märktes tydligt i hans innerliga bön. (Joh. 12:27, 28) När tiden var inne överlämnade han sig modigt till Guds fiender, som avrättade honom på ett extremt smärtsamt och förödmjukande sätt. Trots pressen, trots lidandet, gjorde Jesus ödmjukt Guds vilja. Det är ingen tvekan om att Jesus är det främsta exemplet i att visa ödmjukhet under press. (Jes. 53:10) w19.02 11 § 14, 15

Det kan krävas mod att regelbundet vara med vid mötena under svåra omständigheter. En del av våra bröder och systrar kommer till mötena trots att de kämpar med sorg, missmod eller hälsoproblem. Andra kommer trots motstånd från familjen eller från myndigheter. Tänk ett ögonblick på hur vårt exempel påverkar våra vänner som sitter i fängelse för sin tro. (Hebr. 13:3) När de hör att vi fortsätter tjäna Jehova trots prövningar får de styrka att vara trogna, modiga och principfasta. När Paulus satt i fängelse i Rom blev han glad över att få höra att hans medtroende lojalt tjänade Gud. (Fil. 1:3–5, 12–14) Strax före eller strax efter sin frigivning skrev han brevet till hebréerna. I det brevet uppmanade han sina trogna medkristna att aldrig vara borta från mötena. (Hebr. 10:25) w19.01 28 § 9

Satan vill att vi ska bli som han: upproriska personer som ignorerar Jehovas normer och bara tänker på sig själva. Han omger oss till exempel med människor som han redan lyckats manipulera och hoppas att de ska ha en negativ inverkan på vårt sätt att tänka och handla. (1 Kor. 15:33) Satan försöker också skada vårt hjärta genom att få oss att lita på människors vishet i stället för på det Jehova säger. (Kol. 2:8) Ta till exempel Satans idé om att det viktigaste i livet är att få en hög levnadsstandard. De som satsar på det kan mycket väl lyckas, eller så gör de det inte. Oavsett hur det går lever de farligt. Varför det? För att de kan bli så upptagna av att tjäna pengar att de är villiga att offra hälsan, familjerelationer och till och med vänskapen med Gud för att nå sitt mål. (1 Tim. 6:10) Vi uppskattar verkligen att Jehova hjälper oss att ha en sund syn på pengar. (Pred. 7:12; Luk. 12:15) w19.01 15 § 6; 17 § 9

När Jesus var på jorden var han ett enastående exempel på att ge uppmuntran. Men redan innan Jehovas tjänare hade Jesus exempel att följa förstod de hur viktigt det var att vara uppmuntrande. Ta till exempel Hiskia. När assyrierna hotade att anfalla Jerusalem samlade han befälen och folket och uppmuntrade dem, och tack vare detta fick folket nytt mod. (2 Krön. 32:6–8) Vi kan också lära oss mycket av Job i det här sammanhanget. Han behövde själv tröst och uppmuntran, men ändå lärde han sina ”tröttsamma tröstare” hur man uppmuntrar. Han sa att om rollerna hade varit ombytta skulle han ha styrkt dem med sina ord, och det skulle ha gett dem lindring. (Job 16:1–5) Men Job fick uppmuntran till slut – av Elihu och Jehova själv. (Job 33:24, 25; 36:1, 11; 42:7, 10) w18.04 16 § 6; 17 § 8, 9

Jesaja hade redan beskrivit hur Jehova skulle styrka sitt folk. Han skrev: ”Jehova ska komma med styrka, han ska härska med mäktig arm.” (Jes. 40:10) I Bibeln används ofta ordet ”arm” som en symbol för styrka och makt. Så när det står att Jehova ska ”härska med mäktig arm” påminns vi om att Jehova är en mäktig kung. Han använde sin oövervinnliga kraft för att försvara och hjälpa sina tjänare i det flydda, och han fortsätter att styrka och beskydda dem som litar på honom i dag. (5 Mos. 1:30, 31; Jes. 43:10, noten) I synnerhet när vi blir förföljda håller Jehova sitt löfte om att styrka oss. I vissa delar av världen gör våra fiender allt de kan för att stoppa vårt predikoarbete eller förbjuda vår organisation. Men vi blir ändå inte överdrivet oroade över sådana angrepp. Jehova har gett oss en garanti som fyller oss med styrka och mod. Han har lovat: ”Inget vapen som smids mot dig ska ha framgång.” (Jes. 54:17) w19.01 5, 6 § 12, 13

Till skillnad från djuren har du ett andligt behov, som bara Jehova kan fylla. (Matt. 4:4) När du lyssnar på honom får du insikt, vishet och lycka. Gud fyller vårt andliga behov genom sitt ord och all den andliga mat vi får genom ”den trogne och förståndige tjänaren”. (Matt. 24:45) Och tänk så varierad och näringsrik den maten är! (Jes. 65:13, 14) Den andliga maten kan ge dig vishet och tankeförmåga, som kan skydda dig på många sätt. (Ords. 2:10–14) De här egenskaperna hjälper dig att identifiera falska läror, till exempel att det inte finns någon skapare. De skyddar dig från lögnen att pengar och prylar är nyckeln till lycka. Och de hjälper dig att stå emot begär och vanor som kan skada dig. Så fortsätt att skaffa dig vishet och tankeförmåga! w18.12 20 § 6, 7

Enligt Jesajas profetia kommer människan en dag att kunna ”leva lika länge som ett träd”. Vissa träd blir flera tusen år gamla. Om vi ska kunna leva så länge måste vi vara friska och starka. Det skulle vara som en dröm att få leva i en så trygg och fin värld som Jesaja profeterade om. Det skulle vara ett paradis. Och den profetian kommer att uppfyllas! Föreställ dig hur det kommer att bli i det framtida paradiset: Människor över hela världen kommer att bli välsignade av Jehova. Ingen kommer att känna sig hotad av farliga djur eller våldsamma människor. Blinda, döva och lama kommer att bli botade. Vi kommer att bygga våra egna hus och odla vår egen mat. Vi kommer dessutom att få leva länge – längre än träd. Ja, Bibeln visar att jorden kommer att bli ett paradis. Men en del tycker att vi läser in för mycket i de här profetiorna. Vad skulle du säga till dem? Hur vet vi egentligen att jorden ska bli ett paradis? Ett starkt argument kommer från den största människa som någonsin levt. (Luk. 23:43) w18.12 5 § 13–15

Vårt sinne är flexibelt och föränderligt. Det påverkas av vad vi släpper in i vårt sinne och vad vi väljer att tänka på. Genom att begrunda Jehovas tankar kan vi komma fram till att hans värderingar alltid är de bästa. Och då kommer vi helt naturligt att vilja forma vårt tänkesätt i linje med hans. Men för att kunna förändra vårt tänkesätt och tänka som Jehova måste vi sluta låta oss ”formas av den här världen”. Vi måste sluta mata vårt sinne med tankar och åsikter som strider mot Guds tänkesätt. För att förstå hur viktigt det här första steget är kan vi ta exemplet med bokstavlig mat. Om man försöker förbättra hälsan genom att äta näringsriktig mat blir den satsningen meningslös om man samtidigt medvetet sätter i sig förorenad eller rutten mat. På samma sätt blir våra ansträngningar att ta in Jehovas tankar rätt meningslösa om vi samtidigt matar sinnet med världsliga tankar. w18.11 21 § 14, 15

Var besluten att leva i sanningen varje dag, och ha alltid sanningens bälte kring höfterna. På Bibelns tid hade en soldat alltid på sig ett skyddande bälte. Ett bälte som sitter löst gör ingen nytta, utan det måste alltid sitta åt kring kroppen. Hur påminner det här oss om sanningen? Om vi alltid har sanningen nära oss, lika tätt intill som ett bälte, kommer vi att kunna tänka klart och fatta bra beslut. Och när vi råkar ut för en frestelse eller prövning kan sanningen stärka vår beslutsamhet att göra det som är rätt. En soldat skulle aldrig ha fått för sig att gå ut i strid utan sitt bälte, och det är lika självklart för oss att aldrig ta av oss sanningens bälte. I stället gör vi allt vi kan för att ha sanningen nära oss och leva efter den i alla lägen. w18.11 12 § 15

Man hittar inte sanningen i Bibeln utan ansträngning. Vi måste vara beredda att offra allt för att få tag på den, kosta vad det kosta vill. Och när vi väl har köpt sanningen måste vi tänka oss för så att vi aldrig säljer den, eller förlorar den. Bara för att något är gratis behöver det inte betyda att det inte kostar något. Det hebreiska ord i Ordspråksboken 23:23 som har översatts med ”köp” kan också betyda ”skaffa”. De här orden visar att man måste anstränga sig, eller offra något, för att få något värdefullt. För att förstå det lite bättre kan vi ta ett exempel. Tänk dig att en affär erbjuder gratis bananer. Kommer bananerna att hamna i din fruktskål av sig själva? Nej, man måste naturligtvis gå och hämta dem. Även om bananerna är gratis måste man göra en ansträngning och ta sig tid att gå till affären. Det är ungefär på samma sätt med sanningen. Den kan inte köpas för pengar, men man måste anstränga sig för att få den. w18.11 4 § 4, 5

Jesus hade bett Petrus, Jakob och Johannes att följa med honom upp på ett högt berg. Där fick de se en fantastisk syn. Jesus ansikte lyste, och hans kläder strålade. Två gestalter, som representerade Mose och Elia, började samtala med Jesus om hans kommande död och uppståndelse. (Luk. 9:29–32) Sedan täcktes de av ett lysande moln, och en röst hördes ur molnet – Guds röst! Den här synen gav en förhandsglimt av Jesus framtida härlighet och makt som kung i Guds rike. Synen måste verkligen ha gett Jesus styrka inför det lidande och den plågsamma död som väntade honom. Den byggde också upp hans lärjungars tro och styrkte dem inför de lojalitetsprov och år av hårt arbete som låg framför dem. Omkring 30 år senare skrev Petrus om det här tillfället. Det är tydligt att han fortfarande hade förvandlingssynen i färskt minne. (2 Petr. 1:16–18) w19.03 10 § 7, 8

Vad är en sak som skiljer sanna kristna från dem som tillhör falsk religion? Vi är alltid ärliga. (Sak. 8:16, 17) Vi kommer alltid att säga sanningen, både i stort och smått, och vara ärliga mot både främlingar, kollegor och nära och kära. När man är ung kan det vara frestande att börja leva ett dubbelliv, eftersom man vill passa in och känna sig accepterad. Man kanske uppför sig bra när man är med sin familj och med församlingen. Men på sociala medier eller med ungdomar som inte är vittnen kanske man börjar visa upp helt andra sidor. Man lever en lögn helt enkelt och ljuger för sina föräldrar, sina medkristna och Gud. (Ps. 26:4, 5) Men Jehova lurar man inte, han vet när vi inte lever som vi lär. (Mark. 7:6) Det är mycket bättre att följa rådet: ”Avundas inte syndare, utan respektera alltid Jehova.” (Ords. 23:17) w18.10 9 § 14, 15

Vi som tjänar Jehova tillhör en världsvid familj. Vi är bröder och systrar som älskar varandra. (1 Joh. 4:21) Ibland gör vi stora uppoffringar för andra. Men för det mesta handlar det om att visa kärlek och omtanke i små saker. Vi vill ”efterlikna ... Gud, som hans älskade barn”, och det kan vi göra genom att vara snälla och omtänksamma mot varandra. (Ef. 5:1) Jesus efterliknade sin Far på ett fullkomligt sätt. Han sa: ”Kom till mig, ni som arbetar hårt och är nedtyngda av bördor, så ska jag ge er nya krafter ..., för jag är mild och ödmjuk.” (Matt. 11:28, 29) Jehova tycker om när vi följer Jesus exempel och ”visar den hjälplöse omsorg”. Dessutom blir vi lyckliga av att göra det. (Ps. 41:1) Så var kärleksfull och visa hänsyn i familjen, i församlingen och i tjänsten. w18.09 28 § 1, 2

Hur kan vi samarbeta med Jehova när en katastrof inträffat? Vi skulle till exempel kunna ge ekonomiskt stöd till vänner som har drabbats. (Joh. 13:34, 35; Apg. 11:27–30) Vi kanske också kan hjälpa till att röja upp och reparera skador på deras hem. En syster från Polen som heter Gabriela fick sitt hus förstört i en översvämning. Men hon blev otroligt glad när det kom vänner från församlingar i närheten och hjälpte henne. ”Jag brukar inte prata om allt jag förlorade, det är ju bara materiella saker”, säger hon. ”Jag berättar mycket hellre om allt jag har fått. Den här upplevelsen har hjälpt mig att förstå vilken fantastisk organisation vi tillhör. Jag är jätteglad att få vara en del av det här.” Många andra vänner som har fått hjälp efter en katastrof har upplevt något liknande. Och de som samarbetar med Jehova och hjälper till efter katastrofer känner sig också glada och tacksamma. (Apg. 20:35; 2 Kor. 9:6, 7) w18.08 26 § 12

För att vi ska lyckas med att skydda vårt hjärta måste vi kunna identifiera faror och reagera snabbt. Det ord som översatts med ”skydda” påminner om det arbete som en väktare gjorde på Bibelns tid. När Salomo var kung höll väktare utkik från stadsmurarna och larmade om de såg att en fara närmade sig. Det här hjälper oss att förstå vad vi måste göra för att hindra Satan från att påverka vårt tänkesätt. Väktarna hade ett nära samarbete med portvaktarna. (2 Sam. 18:24–26) Tillsammans skyddade de staden genom att se till att portarna var stängda när fienden närmade sig. (Neh. 7:1–3) Ett samvete som är format av Bibeln kan fungera som vår personliga väktare. Samvetet kan varna oss när Satan försöker inta vårt hjärta, det vill säga när han försöker påverka våra tankar, känslor, motiv eller önskningar. Vi måste lyssna på vårt samvete när det slår larm och ”stänga porten”. w19.01 17 § 10, 11

Unga bröder måste bedömas efter principerna i Bibeln och inte efter personliga åsikter eller kulturella värderingar. (2 Tim. 3:16, 17) Kulturella värderingar kan bli ett hinder för bröder som fyller kraven. I ett land fanns det en duktig församlingstjänare som fick stora ansvarsuppgifter, och han skötte sina uppgifter bra. Äldstebröderna var överens om att han fyllde kraven för att bli äldste, men några av de äldre bröderna menade att han såg alldeles för ung ut. Så därför rekommenderade de inte att han skulle bli förordnad. Vad sorgligt att brodern hölls tillbaka på grund av sitt utseende! Tyvärr verkar det här tänkesättet vara vanligt på många håll i världen. Det är verkligen viktigt att man inte låter sig påverkas av personliga åsikter utan att man alltid lutar sig mot Bibeln. Då följer vi Jesus befallning och dömer inte andra efter det yttre. (Joh. 7:24) w18.08 12 § 16, 17

Det finns en fara med att urskillningslöst skicka vidare mejl och sms. I vissa länder är vår verksamhet begränsad eller förbjuden. Och i sådana länder kanske våra motståndare sprider information som är avsedd att skrämma oss eller så split bland oss. Det här hände i Sovjetunionen. KGB spred rykten om att vissa ledande bröder hade förrått Jehovas folk. Många trodde på de här ryktena och lämnade organisationen. Så tragiskt! Tack och lov var det många av dem som senare kom tillbaka, men alla gjorde inte det. De hade ”lidit skeppsbrott i tron”. (1 Tim. 1:19) Hur kan vi se till att det inte händer oss? Sprid inte negativa eller obekräftade uppgifter. Var inte naiv och godtrogen. Se till att du har hela bilden. w18.08 4 § 8

I de tidigaste tillgängliga grekiska handskrifterna användes inte skiljetecken konsekvent. Så man kan undra om Jesus sa ”Jag försäkrar dig: I dag ska du vara med mig i paradiset” eller ”Jag försäkrar dig i dag: Du ska vara med mig i paradiset”. Kom ihåg att Jesus tidigare hade sagt till sina lärjungar: ”Människosonen [ska] vara tre dagar och tre nätter i jordens djup.” (Matt. 12:40; 16:21; 17:22, 23; Mark. 10:34; Apg. 10:39, 40) Så Jesus kom inte till något paradis den dag som han och brottslingen dog. Jesus var i graven, eller Hades, i delar av tre dygn innan Jehova uppväckte honom. (Apg. 2:31, 32, noten) När Jesus talade med brottslingen om ett paradis menade han inte ett paradis i himlen. Hur vet vi det? Brottslingen visste inte att Jesus hade slutit ett förbund med sina trogna apostlar om att de skulle regera med honom i himlen. (Luk. 22:29) Dessutom hade ju brottslingen inte blivit döpt eller smord med helig ande. (Joh. 3:3–6, 12) Så Jesus måste ha pratat om ett framtida paradis på jorden. w18.12 6 § 17, 18, 20, 21

Det var uppenbart att israeliterna syndade när de tillbad guldkalven. Men de kan ha lurat sig själva och tänkt att de fortfarande stod på Jehovas sida. Aron kallade ju tillbedjan av guldkalven för ”en högtid åt Jehova”. Hur reagerade Jehova? Han kände sig sviken. Han sa till Mose att folket hade ”gjort något ont” och ”lämnat den väg som ... [han] befallde dem att gå”. Jehova blev så upprörd att han ville utplåna hela nationen. (2 Mos. 32:5–10) Men Jehova bestämde sig för att inte utplåna israeliterna. (2 Mos. 32:14) Aron hade visserligen varit med och tillverkat guldkalven, men nu ångrade han sig och ställde sig på Jehovas sida, precis som de andra leviterna. Tusentals israeliter dog på grund av sin avgudadyrkan. Men de som stod på Jehovas sida blev välsignade. (2 Mos. 32:26–29) w18.07 20 § 13–16

Vad är den bästa bekräftelsen vi kan få? Det är inte det erkännande man kan få i akademiska kretsar, affärsvärlden eller nöjesbranschen. Paulus förklarade vad som är bästa sortens bekräftelse: ”Nu när ni känner Gud, eller rättare sagt, nu när Gud känner er, hur kan ni då vända tillbaka till det som är tomt och torftigt, till världens elementära idéer, och vilja vara slavar åt det igen?” (Gal. 4:9) Vi kan alltså få ett nära förhållande till Gud, den störste i hela universum. Vilken mäktig tanke! Tänk att han vill vara vän med oss. En teolog uttryckte det som att vi kan bli ”föremål för hans ynnest”. Det är först när vi blir Jehovas vänner som vi uppnår själva syftet med att vi finns till. (Pred. 12:13, 14) w18.07 7, 8 § 3, 4

Om vi ska få någon nytta av Guds lagar, måste vi lära oss att älska och respektera dem. (Am. 5:15) Men hur lyckas man med det? Först och främst måste man lära sig att se saker på samma sätt som Jehova. Tänk dig att du har sömnproblem. Din läkare rekommenderar en viss diet, träning och andra livsstilsförändringar. Du gör som läkaren säger, och snart märker du att det fungerar. Livskvaliteten ökar direkt! Visst skulle du vara väldigt tacksam för råden du fick? Vår livskvalitet höjs när vi följer de lagar Jehova har gett oss, eftersom vi då slipper de skadliga konsekvenserna av dåliga beslut och handlingar. Bibeln innehåller lagar mot att ljuga, bedra och stjäla och att ägna sig åt sexuell omoral, ockultism och våld. Tänk vilka fördelar vi får av att följa sådana lagar! (Ords. 6:16–19; Upp. 21:8) När vi gör saker på Jehovas sätt och märker hur bra det blir, kan vi inte låta bli att älska både honom och hans lagar. w18.06 17 § 5, 6

Pontius Pilatus var kanske rädd att Jesus skulle skapa politisk oro, något som var ett problem under hela hans styre. Jesus svarade: ”Mitt rike är ingen del av den här världen.” (Joh. 18:36) Han vägrade att bli inblandad i politik, för hans rike skulle upprättas i himlen. Han sa till Pilatus att hans arbete här på jorden var att ”vittna om sanningen”. (Joh. 18:37) När vi har en lika tydlig bild av vårt uppdrag som Jesus hade, tar vi inte ställning för någon viss politisk grupp, inte ens innerst inne. Det kanske inte alltid är så lätt. ”Människor i vårt område blir alltmer radikala”, berättar en kretstillsyningsman. ”Folk blir mer och mer nationalistiska, och många är övertygade om att politisk självständighet skulle förbättra deras liv. Tack och lov har vännerna varit måna om sin kristna enhet och koncentrerat sig på att predika de goda nyheterna. De litar på att Gud kommer att ta itu med orättvisorna och alla andra problem vi brottas med.” w18.06 4, 5 § 6, 7

Namnet Satan betyder ”motståndare”. Det är faktiskt bara tre av böckerna i de hebreiska skrifterna som nämner Satan: Första Krönikeboken, Job och Sakarja. Varför sägs det så lite om vår fiende i de hebreiska skrifterna? Anledningen kan vara att Jehova inte ville ge Satan så mycket uppmärksamhet. Syftet med de hebreiska skrifterna var att hjälpa människor att identifiera och följa Messias. (Luk. 24:44; Gal. 3:24) Slutligen kom Messias, och Jehova använde honom och hans lärjungar för att berätta mer om Satan och de änglar som ställde sig på hans sida. Och det passar ju bra med tanke på att Jehova ska låta Jesus och de smorda krossa Satan och demonerna. (Rom. 16:20; Upp. 17:14; 20:10) Satans makt är begränsad. Och vi har Jehova, Jesus och de lojala änglarna på vår sida. Så med dem i ryggen kan vi besegra vår fiende. w18.05 22, 23 § 2–4

Jehova kräver att alla hans tjänare ska bära frukt. (Matt. 13:23; 21:43, noten) Frukten i liknelsen i Johannes 15:1–5 kan därför inte motsvaras av nya lärjungar. (Matt. 28:19) I så fall skulle ju trogna vänner som predikat i många år men inte gjort några lärjungar vara som rankorna utan frukt. Den slutsatsen är helt fel. Varför det? Vi kan inte tvinga någon att börja tjäna Jehova. Dessutom skulle Jehova aldrig kräva något av oss som vi inte klarar av. Han älskar oss, och allt han förväntar av oss är sådant som ligger inom räckhåll för oss. (5 Mos. 30:11–14) Vad är frukten för något? Det måste vara något som vi gör, och det måste vara något som vi alla kan göra. Och vad är vår kärnverksamhet? Arbetet med att sprida de goda nyheterna om riket. (Matt. 24:14) w18.05 14 § 8, 9

I dag vimlar det av religiösa ledare, och de kan ha titlar som präst, pastor och rabbin. De liknar de religiösa ledarna under det första århundradet och ”motarbetar sanningen” i Guds ord och har bytt ut ”sanningen om Gud mot lögnen”. (Rom. 1:18, 25) De lär ut falska läror som ”en gång frälst, alltid frälst”, att människan har en odödlig själ, reinkarnation och att Gud godkänner homosexuella handlingar och samkönade äktenskap. Politiska ledare har också vilselett människor. Men vi väntar fortfarande på att få höra den största lögnen av dem alla: att de har lyckats skapa ”fred och säkerhet”. Men ”då ska undergång plötsligt komma över dem”. Vi vill inte bli lurade och tro att den här världsordningen är stabil. Vi vet ”mycket väl att Jehovas dag kommer precis som en tjuv om natten”. (1 Thess. 5:1–4) w18.10 7, 8 § 6–8

Vi lever i en svår tid, och det är lätt att bli nedstämd och modfälld. Jesus Kristus använder ”furstar”, alltså äldste som är smorda eller som tillhör de andra fåren, för att ge uppmuntran och vägledning. Och det är precis så det ska vara, för de äldste är inte ”herrar” över andras tro, utan ”medarbetare” till deras glädje. (Jes. 32:1, 2; 2 Kor. 1:24) Paulus är ett fint föredöme för de äldste. De kristna i Thessalonike blev förföljda, och han skrev uppmuntrande till dem: ”Av öm tillgivenhet för er fann vi ... stort behag i att ge er inte bara Guds goda nyheter utan också våra egna själar, eftersom ni hade blivit oss kära.” (1 Thess. 2:8) Paulus visade att det inte alltid räcker med att bara säga något uppmuntrande. I dagens bibelvers kan vi läsa vad han sa till de äldste i Efesos. w18.04 21 § 6–8

För att få denna frihet måste vi vända oss till Jehova, eller med andra ord ha ett nära förhållande till honom. (2 Kor. 3:16) Israeliterna i vildmarken hade inte en andlig syn på det Jehova hade gjort för dem. Det var som om de hade en slöja över sina sinnen och hjärtan. Det verkade som om de såg sin nya frihet mest som en möjlighet att tillfredsställa sina egna begär. (Hebr. 3:8–10) Den frihet som Jehovas ande ger är något helt annat än bara frihet från fysiskt slaveri. Till skillnad från vad människor kan åstadkomma så kan Jehovas ande befria oss från slaveri under synd och död och från slaveri under falsk tillbedjan och alla dess traditioner. (Rom. 6:23; 8:2) Vilken fantastisk frihet! Till och med de som är slavar eller sitter i fängelse kan uppleva sådan frihet. (1 Mos. 39:20–23) w18.04 8, 9 § 3–5