Februari

När Bibeln talar om rättvisa handlar det om att göra det som är rätt i Guds ögon och att göra det utan partiskhet. Tänk på vad Jesus handlingar visade om hans syn på rättvisa. De judiska religiösa ledarna på hans tid hatade icke-judar, föraktade olärda judar och var respektlösa mot kvinnor. Men Jesus var rättvis och opartisk mot alla. Icke-judar som visade tro fick gärna bli hans efterföljare. (Matt. 8:5–10, 13) Han predikade fördomsfritt för alla, rika som fattiga. (Matt. 11:5; Luk. 19:2, 9) Han var aldrig hård mot kvinnor och behandlade dem aldrig illa. Tvärtom var han omtänksam och respektfull mot kvinnor, även mot dem som andra såg ner på. (Luk. 7:37–39, 44–50) Vi kan efterlikna Jesus genom att behandla andra opartiskt och predika för alla som vill lyssna, oavsett deras sociala eller religiösa bakgrund. Och män följer Jesus exempel genom att behandla kvinnor med respekt. w19.05 2 § 1; 5 § 15–17

Våra kärleksfulla äldstebröder är milda och omtänksamma när de ger tröst från Bibeln till dem som mår dåligt. Är det bara de äldste som kan hjälpa dem som utsatts för sexuella övergrepp? Nej. Vi har alla ett ansvar att trösta varandra. (1 Thess. 4:18) Mogna systrar kan vara ett fint stöd för andra systrar som behöver tröst och hjälp. Jehova liknar sig själv vid en mamma som tröstar sitt barn. (Jes. 66:13) Och Bibeln innehåller exempel på kvinnor som tröstade andra som hade drabbats av svårigheter. (Job 42:11) Jehova uppskattar verkligen alla fina systrar i vår tid som stöttar och tröstar medsystrar som har det jobbigt. Ibland kan äldstebröderna fråga en mogen syster enskilt om hon har möjlighet att hjälpa en syster som mår dåligt. Men vi är naturligtvis noga med att inte snoka i sådant som våra bröder och systrar inte vill prata om. (1 Thess. 4:11) w19.05 16, 17 § 10–12

Varför krävs det åtminstone två vittnen för att de äldste ska kunna bilda en kommitté? Därför att det är Bibelns norm för rättvisa. Om någon blir anklagad för en allvarlig synd och den personen nekar, måste det finnas två vittnen för att de äldste ska kunna bilda en kommitté. (5 Mos. 19:15; 1 Tim. 5:19) Om personen förnekar anklagelsen pratar de äldste med andra som kan veta vad som har hänt. Och om det finns åtminstone två vittnen – den som framfört anklagelsen och någon mer som kan bekräfta anklagelsen – utser de äldste en kommitté. Den som framfört anklagelsen blir inte mindre trovärdig om det skulle saknas ett andra vittne. De äldste inser att det kan ha begåtts en allvarlig synd, även om det inte finns två vittnen. De kommer att fortsätta ge hjälp och stöd åt dem som drabbats och samtidigt aktivt skydda församlingen. (Apg. 20:28) w19.05 11 § 15, 16

Det är viktigt att barn får lära sig hur man studerar. De behöver till exempel lära sig hur man förbereder mötena och hur man tar reda på svaret på en fråga från en klasskompis. (Hebr. 5:14) Om de får öva på att studera hemma, så blir det lättare för dem att vara koncentrerade under möten och sammankomster. Naturligtvis måste man ta hänsyn till barnets ålder och personlighet när man avgör hur länge man ska studera. Det är också viktigt att de vi studerar Bibeln med lär sig att studera på egen hand. I början är vi nöjda om de har strukit under svaren till bibelkursen eller mötena. Men vi måste också lära dem att göra efterforskningar och gräva på djupet. Då kommer de att veta hur de ska göra för att hitta svar i vår litteratur när problem dyker upp. w19.05 26 § 2; 28 § 10, 11

Satan är besluten att förändra vårt tänkesätt. Han använder alla möjliga tankar och idéer för att motverka det positiva inflytande som Guds ord har på oss. Än i dag ställer Satan samma fråga som han ställde till Eva i Edens trädgård: ”Har Gud verkligen sagt att ...?” (1 Mos. 3:1) I den här världen, som Satan har kontroll över, hör vi ofta frågor som skulle kunna väcka tvivel, till exempel: Godkänner Gud verkligen inte samkönade äktenskap? Har Gud verkligen något emot att man firar jul och födelsedagar? Menar han verkligen att ni ska vägra ta emot blodtransfusioner? Skulle en kärleksfull Gud verkligen uppmana er att inte umgås med uteslutna släktingar och vänner? Vi måste vara helt övertygade om det vi tror på. Om vi lämnar frågor obesvarade i vårt sinne kan de utvecklas till allvarliga tvivel. Dessa tvivel skulle till slut kunna fördärva vårt tänkesätt och bryta ner vår tro. w19.06 12, 13 § 15–17

Jehova älskar oss djupt. (Joh. 3:16) Vi vill efterlikna honom, så vi försöker alltid vara ”medkännande, kärleksfulla som i en familj” och omtänksamma mot alla, men framför allt mot ”våra bröder och systrar i tron”. (Gal. 6:10) När någon i vår andliga familj har det jobbigt vill vi ställa upp för honom eller henne. Hur kan vi trösta någon som har blivit änka eller änkling? Ett viktigt första steg är att prata med honom eller henne, även om man kan känna sig obekväm eller osäker på vad man ska säga. Paula, som plötsligt förlorade sin man, säger: ”Jag förstår att döden gör folk obekväma. Man är rädd för att säga något som blir fel. Men det är bättre att det blir lite stelt eller pinsamt än att man inte säger något alls.” En person som sörjer förväntar sig säkert inga livsomvälvande visdomsord. Paula berättar: ”Jag uppskattade när vänner sa något enkelt, som ’Jag beklagar sorgen’.” w19.06 20 § 1; 23 § 14

Om vår verksamhet förbjuds kommer de äldste att ordna möten som inte drar till sig oönskad uppmärksamhet. Vännerna kanske får samlas i mindre grupper, och mötestider och mötesplatser kommer kanske att bytas med jämna mellanrum. Predikoarbetet fungerar ju olika på olika platser eftersom omständigheterna varierar. Men vi älskar Jehova och tycker om att berätta för andra om riket, så därför kommer vi att hitta ett sätt att predika på. (Luk. 8:1) Historikern Emily Baran säger följande om Jehovas vittnen i forna Sovjetunionen: ”När staten förbjöd Jehovas vittnen att predika, så pratade de med sina grannar, arbetskamrater och vänner. Det gjorde att de skickades till arbetsläger, och då predikade de för sina medfångar.” Våra vänner i Sovjetunionen slutade aldrig predika trots förbud. Vi vill ha samma inställning som de hade. w19.07 11 § 12, 13

Hur kan vi hjälpa människor som inte är religiösa att börja älska Gud och bli lärjungar till Jesus? Vi måste komma ihåg att människors bakgrund påverkar hur de reagerar på Bibelns budskap. En person som växt upp i Europa kan till exempel reagera helt annorlunda än en person som växt upp i Asien. Varför är det så? Många i Europa kanske känner till lite om Bibeln och är bekanta med tanken på en Skapare. Men de flesta i Asien vet väldigt lite eller ingenting om Bibeln, och de tror kanske inte på en Skapare. Men tänk positivt. Varje år blir icke-religiösa människor Jehovas vittnen. Många av dem hade redan höga moralnormer och avskydde religiöst hyckleri. Andra hade låga moralnormer, och de fick kämpa för att bryta dåliga vanor. Vi kan vara övertygade om att Jehova kommer att hjälpa oss att hitta dem som har ”rätt inställning för att få evigt liv”. (Apg. 13:48; 1 Tim. 2:3, 4) w19.07 20, 21 § 3, 4

Vi måste fortsätta kämpa för att nå målet, oavsett om det är evigt liv i himlen eller på jorden. Vad vi än måste uthärda får vi aldrig börja längta efter det som ligger bakom oss. Inget får hindra oss från att tjäna Jehova. (Fil. 3:16) Det vi väntar på kanske verkar dröja, eller så sinar våra krafter. Vi kanske har uthärdat prövningar och problem i åratal. Oavsett hur din situation ser ut, är det viktigt att du inte är bekymrad för någonting. Be i stället innerligt till Jehova, så kommer han att ge dig en frid du aldrig hade kunnat drömma om. (Fil. 4:6, 7) En löpare ger allt när det är dags för slutspurten, och vi vill vara lika målmedvetna i vårt lopp som leder till liv. Vi vill göra vårt bästa efter våra omständigheter för att fortsätta kämpa och blicka framåt mot den underbara framtid Jehova har lovat att ge oss. w19.08 7 § 16, 17

Det kan vara svårt att veta vad man ska säga till någon som sörjer. Ibland kan tårar säga mer än ord. När Jesus vän Lasarus hade dött grät Maria, Marta och andra för att de hade mist sin bror och vän. När Jesus kom dit fyra dagar senare sägs det att han också ”brast i gråt”, fastän han visste att han skulle uppväcka Lasarus. (Joh. 11:17, 33–35) Att Jesus grät hjälper oss att förstå hur Jehova kände det. Och när familjen såg Jesus tårar kände de att Jesus verkligen älskade dem, och det tröstade dem verkligen. Det är på liknade sätt i vår tid. När våra bröder och systrar känner att vi älskar och bryr oss om dem vet de att de inte är ensamma, utan omgivna av omtänksamma vänner som ger stöd. Ibland behöver vi helt enkelt bara finnas där och lyssna när de behöver prata av sig. Och ta inte illa upp om en del ord är tanklösa. (Job 6:2, 3) Det kan vara så att släktingar som inte är med i sanningen pressar dem och skapar extra känslomässig stress. Be tillsammans. Be att han ”som hör bön” ska ge dem styrka och förmåga att tänka klart. (Ps. 65:2) w19.04 18, 19 § 18, 19

Oavsett om vi är på Betel eller i annan heltidstjänst kanske vi med åren har fått starka känslor för både människorna och själva platsen där vi tjänar. Om vi av någon anledning behöver sluta kan det kännas väldigt uppslitande. Vi kanske saknar dem vi lämnat och oroar oss för dem, i synnerhet om det var på grund av förföljelse som vi fick flytta. (Matt. 10:23; 2 Kor. 11:28, 29) Om man får ett nytt förordnande, eller om man återvänder hem efter många år, kan det dessutom bli en stor kulturkrock. En del som lämnat ett förordnande kan plötsligt få oväntade ekonomiska problem. Sådana här saker kan göra att man känner sig osäker och nedslagen. Vad kan hjälpa i det läget? Håll dig nära Jehova. (Jak. 4:8) Hur kan vi göra det? Genom att lita på att han är den ”som hör bön”. (Ps. 65:2) Jehova kan göra ”oändligt mycket mer än allt vi ber om eller kan tänka oss”. (Ef. 3:20) Han begränsar sig inte till det som vi specifikt ber om. Han kan göra det oväntade, bortom allt vi någonsin kunnat föreställa oss, för att lösa våra problem. w19.08 21 § 5, 6

Ibland kopplas ordet Harmageddon ihop med kärnvapenkrig och miljökatastrofer. Men enligt Bibeln kommer Harmageddon att leda till något positivt, något som ger glädje. (Upp. 1:3) Harmageddonkriget kommer inte att utplåna mänskligheten, utan rädda den. Det kriget kommer att ta bort alla jordiska regeringar, ta bort de onda och rädda de goda och förhindra att jorden förstörs. (Upp. 11:18) Ordet ”Harmageddon” finns bara en gång i Bibeln, och det kommer från ett hebreiskt uttryck som betyder ”Megiddos berg”. (Upp. 16:16; fotnot) Megiddo var en stad i det forntida Israel. (Jos. 17:11) Men Harmageddon är inte namnet på en fysisk plats. Egentligen syftar det på den situation då ”kungarna i hela världen” samlas för att gå emot Jehova. (Upp. 16:14) w19.09 8 § 1–3

Kvinnan var i desperat behov av hjälp. Hon hade gått till många olika läkare, men ingen kunde hjälpa henne. Hon hade lidit av en hemsk sjukdom i tolv år, och enligt lagen var hon oren. (3 Mos. 15:25) Men hon fick reda på att Jesus kunde bota människor, och därför sökte hon upp honom. När hon hittade honom rörde hon vid fransen på hans mantel, och i samma ögonblick blev hon frisk! Men Jesus botade henne inte bara, utan han såg också till att hon fick tillbaka sin värdighet. Han visade att han älskade och respekterade henne genom att kalla henne för ”dotter”. Hon måste verkligen ha fått nya krafter av det Jesus gjorde! (Luk. 8:44–48) Tänkte du på att kvinnan själv sökte upp Jesus? Hon tog alltså initiativet. Vi måste också ta initiativet att komma till Jesus. I vår tid kan man inte komma till Jesus och förvänta att bli mirakulöst botad. Men han lovar fortfarande att han ska ge oss nya krafter om vi kommer till honom. (Matt. 11:28) w19.09 20 § 2, 3

Profeten Sakarja hade tidigare förutsagt något liknande. Han skrev: ”I de dagarna ska tio män från nationernas alla språkgrupper ta tag, ja ta ett fast tag, i manteln på en jude och säga: ’Vi vill följa med er, för vi har hört att Gud är med er.’” (Sak. 8:23) Jehovas vittnen förstår att de goda nyheterna måste förkunnas på många språk för att människor från alla språkgrupper ska samlas in. I dag översätter vi till hundratals språk. Det är den största satsningen på översättning någonsin! Det är tydligt att Jehova utför ett underverk i vår tid och samlar in en stor skara från alla nationer. Den här internationella skaran kan tillbe Jehova på samma sätt tack vare att den andliga maten finns tillgänglig på så många språk. Jehovas folk är kända för att vara engagerade i tjänsten och för att älska varandra. Det är verkligen trosstärkande! (Matt. 24:14; Joh. 13:35) w19.09 30 § 16, 17

Folk kommer att bli helt chockade under den stora prövningen när allt de tidigare har litat på krackelerar och rasar. Det blir den värsta tiden i mänsklighetens historia, och människor kommer att ha ångest och frukta för sina liv. (Sef. 1:14, 15) Under den perioden kommer det troligtvis inte att vara så lätt för Jehovas folk heller. Vi kan drabbas av en del svårigheter eftersom vi inte vill vara någon del av världen. Det kan vara så att vi inte kommer att ha allt vi behöver. ”Den trogne och förståndige tjänaren” har förberett oss så att vi kan vara lojala under den stora prövningen. (Matt. 24:45) Det har de gjort på många sätt, men vi kan ta ett exempel: våra regionala sammankomster under åren 2016–2018. Under de sammankomsterna blev vi uppmuntrade att arbeta på egenskaper som vi verkligen behöver nu när Jehovas dag närmar sig. w19.10 14 § 2; 16 § 10; 17 § 12

När vi väl har svalt maten sätts automatiska processer i gång, och vi kan inte styra hur kroppen påverkas. Om vi äter bra mat kommer vi att må bra, och om vi äter dålig mat kommer vi att må dåligt. Vi kanske inte märker på en gång hur vi påverkas av det vi äter, men det kommer att märkas i längden. På liknande sätt kan vi själva bestämma vilken underhållning vi stoppar i oss. Men när vi väl har gjort det sätts automatiska processer i gång, och vi kan inte styra hur den påverkar vårt sinne och hjärta. Bra underhållning bygger upp oss, dålig underhållning skadar oss. (Jak. 1:14, 15) Vi kanske inte märker på en gång hur vi påverkas av dålig underhållning, men det kommer att märkas i längden. Därför varnar Bibeln oss: ”Det man sår får man också skörda. Den som styrs av köttsliga begär när han sår kommer att skörda undergång av sina begär.” (Gal. 6:7, 8) Vi förstår att det är otroligt viktigt att vi väljer bort underhållning som får sådant som Jehova hatar att verka bra. (Ps. 97:10) w19.10 29, 30 § 12–14

Jehova bevisade att han älskar oss genom att han gav sin son som ett lösenoffer för vår skull. (Joh. 3:16) Hur kan vi efterlikna Jehova? Vi ser alla våra bröder och systrar som värdefulla, och vi välkomnar med glädje ”ett bortsprunget får” som återvänder till Jehova. (Ps. 119:176; Luk. 15:7, 10) Vi visar att vi älskar våra bröder och systrar genom att ge av vår tid och energi och hjälpa dem i svåra tider. (1 Joh. 3:17) Jesus befallde sina efterföljare att visa självuppoffrande kärlek. (Joh. 13:34, 35) Det här var ”ett nytt bud”, för det handlade om en kärlek som inte krävdes under Moses lag. Vi måste älska våra medtroende som Jesus har älskat oss. Det här kräver självuppoffrande kärlek. Vi ska till och med älska våra bröder och systrar mer än vi älskar oss själva. Vi måste älska dem så mycket att vi är villiga att ge vårt liv för dem, precis som Jesus gjorde för oss. w19.05 4 § 11–13

Om vi ska få helig ande måste vi fortsätta be om den och inte ge upp. (Luk. 11:13) Jesus liknelse i Lukas 11:5–9 hjälper oss att förstå varför Jehova ger oss helig ande. Mannen i liknelsen får besök mitt i natten och vill vara en god värd. Han vill ge sin gäst något att äta men har inget att bjuda på. Mannen går till sin vän och ber honom om bröd. Han får till slut det han ber om eftersom han inte ger upp. Vad ville Jesus lära oss? Om en ofullkomlig människa är beredd att hjälpa en vän som inte ger sig, så är det självklart att vår omtänksamme Far kommer att ge helig ande till dem som ber honom om det. Vi kan alltså fortsätta be om helig ande och vara säkra på att Jehova kommer att ge oss det. (Ps. 10:17; 66:19) Satan kommer att fortsätta angripa oss, men vi kan hålla ut. w19.11 11 § 17; 13 § 18, 19

Jesus visste att han och apostlarna behövde vila ibland. Men många andra på hans tid, och även i dag, påminner om den rike mannen i en av Jesus liknelser. Han intalade sig att han kunde ”ta det lugnt, äta och dricka och njuta av livet”. (Luk. 12:19; 2 Tim. 3:4) Han kände att vila och nöjen var det viktigaste i livet. Men det var det inte för Jesus och apostlarna. Vi kan efterlikna Jesus genom att inte bara vila på fritiden, utan också göra bra saker som att gå i tjänsten och gå på mötena. Vi gör allt vi kan för att vara regelbundna i tjänsten och på mötena eftersom det är så viktigt för oss, och vi gör det för Jehova. (Hebr. 10:24, 25) Även när vi är på semester håller vi fast vid våra andliga rutiner och går på mötena var vi än är. Vi försöker också hitta möjligheter att prata med andra om vår tro. (2 Tim. 4:2) w19.12 5 § 16; 7 § 17

Jehova har gett oss friheten att själva välja vad vi vill göra med våra liv. Han lär oss hur vi kan fatta bra beslut, och han hjälper oss att lyckas när vi har fattat beslut som han tycker om. (Ps. 119:173) Vi kommer att fatta bättre beslut när vi tillämpar de goda råd som finns i Bibeln. (Hebr. 5:14) Även om vi har fattat ett bra beslut kan det ibland vara svårt att slutföra det vi har påbörjat. Tänk på följande exempel. En ung broder bestämmer sig för att läsa Bibeln från pärm till pärm. Det går bra i några veckor, men sedan rinner det ut i sanden. En syster bestämmer sig för att börja som pionjär, men hon skjuter hela tiden upp startdatumet. En äldstekrets fattar ett enhälligt beslut om att engagera sig mer i herdeverksamhet, men månaderna går och inget händer. De här situationerna är helt olika, men de har ändå något gemensamt: besluten genomfördes inte. w19.11 26 § 1, 2

Jesus liknade våra dagar vid Noas dagar, och helt klart lever vi i ”kritiska tider som är svåra att hantera”. (2 Tim. 3:1; Matt. 24:37) Med tanke på det har en del par kommit fram till att de vill vänta med att skaffa barn, så att de kan använda mer tid i tjänsten för Jehova. Par som funderar på om de ska skaffa barn, och i så fall hur många, behöver ”räkna ut vad det kommer att kosta”. (Luk. 14:28, 29) Många föräldrar kan intyga att det inte bara kostar pengar att ha barn, utan även tid och energi. Därför är det viktigt att ett par tar ställning till frågor som: Måste vi båda jobba för att fylla familjens grundläggande behov? Är vi överens om vilka våra grundläggande behov är? Om båda måste jobba, vem ska då ta hand om barnen? Vem ska forma deras tankar och handlingar? När ett par i lugn och ro pratar igenom sådana här saker visar de att de har förstått tanken i dagens bibelvers. w19.12 23 § 6, 7

Paulus var nära att dö flera gånger. (2 Kor. 11:23–28) Dessutom fick han kämpa med ”en törntagg i köttet”, förmodligen något slags hälsoproblem. (2 Kor. 12:7) Och han blev besviken när Demas, som han hade samarbetat med, började älska ”den här världsordningen” och övergav honom. (2 Tim. 4:10) Paulus var en smord broder som modigt och osjälviskt ställde upp för andra. Men ibland var det han som var nere och behövde stöd. (Rom. 9:1, 2) Paulus fick det stöd och den uppmuntran han behövde. Hur då? Jehova styrkte honom med helig ande. (2 Kor. 4:7; Fil. 4:13) Dessutom såg Jehova till att han blev uppmuntrad av sina vänner. Paulus sa att några av hans bröder hade varit ”ett stort stöd” för honom. (Kol. 4:11) Han nämnde bland annat Aristarkus, Tykikos och Markus. De hjälpte Paulus så att han kunde hålla ut. w20.01 8 § 2, 3

Jesus antydde att det skulle vara omöjligt att förklara för någon som inte är smord precis hur det känns att födas på nytt eller att födas av anden. (Joh. 3:3–8) Hur förändras tänkesättet hos dem som blir smorda? Innan Jehova smorde dem hade de hoppet om att få leva för evigt på jorden. Och de längtade verkligen efter att Jehova skulle ta bort all ondska och göra jorden till ett paradis. De kanske ofta hade tänkt på hur de skulle välkomna någon som uppstod, kanske en familjemedlem eller en vän. Men efter att de blev smorda förändrades deras tänkesätt. Varför det? Det berodde inte på att de blev missnöjda med det jordiska hoppet, som om det inte dög för dem. Det berodde inte heller på att de varit nedstämda eller haft det väldigt jobbigt. Och de tyckte inte plötsligt att evigt liv på jorden verkade trist. Nej, det var Jehova som använde sin heliga ande för att förändra deras tänkesätt och framtidshopp. w20.01 22 § 9–11

Under Moses lag hade utvalda män ansvar både för andliga frågor och för tvistemål och brottmål. Men under ”Kristus lag” har de äldste enbart ansvar för sådant som har att göra med en syndares förhållande till Jehova och till församlingen. (Gal. 6:2) De inser att det är myndigheterna som har det gudagivna ansvaret att ta hand om tvistemål och brottmål. Det inkluderar rätten att utdöma sådana straff som böter eller fängelse. (Rom. 13:2–4) Så vad gör de äldste när en allvarlig synd har begåtts? De använder Bibeln när de ska bedöma det som har hänt och fatta beslut. De kommer ihåg att Kristus lag grundar sig på kärlek. Kärleken får dem att fundera på vad som behöver göras för att hjälpa dem i församlingen som har drabbats av det som har hänt. Och när det gäller syndaren får kärleken de äldste att överväga om han är ångerfull och om de kan hjälpa honom att återfå sin andliga hälsa. w19.05 6, 7 § 23, 24

Jesus visste att det var Jehova som hade gett honom livet och allt annat han behövde. Jesus litade fullständigt på sin Far, som gav honom det han behövde fysiskt. Men framför allt såg Jehova till att Jesus fick det han behövde andligt sett. (Matt. 4:4) Jehova ger också oss det vi behöver andligt sett. I Bibeln har han berättat vem han är, vad han har för tanke med jorden och människorna, varför vi finns till och vad som ska hända i framtiden. När du fick sanningen visade han att han bryr sig om dig personligen, och han använde antingen dina föräldrar eller någon annan för att hjälpa dig att lära känna honom. Och du får hela tiden kärleksfull hjälp av omtänksamma äldstebröder och andra mogna bröder och systrar. Dessutom får du utbildning av Jehova tillsammans med din andliga familj på mötena. Han är verkligen en engagerad förälder, och det här är bara några av de sätt som han visar det på. (Ps. 32:8) w20.02 3 § 8; 5 § 13

Det kommer aldrig att vara frid så länge avundsjuka får växa fritt. Vi måste arbeta bort avundsjuka hos oss själva och undvika att väcka avund hos andra. Vad kan vi göra för att inte trigga avundsjuka hos andra, och hur kan vi skapa frid? Vår inställning och vad vi gör påverkar verkligen andra. Världen omkring oss uppmuntrar till att vi ska skylta med det vi har. (1 Joh. 2:16) Men det kan trigga avundsjuka hos andra. Vi kan undvika att göra andra avundsjuka genom att inte hela tiden prata om det vi har eller planerar att köpa. Ett annat sätt att undvika att göra andra avundsjuka är att inte göra någon stor sak av vilka uppgifter vi har i församlingen. Om vi hela tiden pratar om våra uppgifter skulle det kunna bli en grogrund för avundsjuka. Men om vi i stället visar att vi är uppriktigt intresserade av andra och bekräftar dem när de gör något bra kan vi hjälpa dem att känna sig nöjda. Dessutom bidrar vi till friden och sammanhållningen i församlingen. w20.02 18 § 15, 16

Du kan lära känna Jehova genom hans skaparverk. (Upp. 4:11) Försök se Jehovas vishet genom att studera djur och växter. Lär dig lite mer om hur fantastisk människokroppen är. (Ps. 139:14) Och tänk på den enorma kraft som solen har, som ju bara är en av alla miljarder stjärnor som Jehova har skapat. (Jes. 40:26) Då kommer din respekt för Jehova att fördjupas. Att lära sig mer om Jehovas vishet och kraft är ett viktigt steg för att lära känna honom. Men för att få en stark kärlek till honom finns det fler viktiga saker man behöver lära sig. Du behöver vara helt övertygad om att Jehova bryr sig om just dig. Kom ihåg att Jehova lovar att ”om du söker honom kommer han att låta sig finnas av dig”. (1 Krön. 28:9) Jehova säger: ”Jag [har] dragit dig till mig.” (Jer. 31:3) Ju mer du tänker på vad Jehova har gjort för dig, desto mer kommer du att älska honom. w20.03 4 § 6, 7

Aposteln Paulus är ett fint exempel på hur man kan göra tjänsten till det viktigaste i livet. När han var i Korinth under den andra missionsresan behövde han arbeta ihop lite pengar. Han fick jobb som tältmakare. Men för honom var det bara ett sätt att försörja sig så att han kunde predika de goda nyheterna i Korinth ”utan ersättning”. (2 Kor. 11:7) Trots att han behövde förvärvsarbeta fortsatte han att prioritera tjänsten, och han predikade varje sabbat. När omständigheterna ändrades kunde han fokusera mer på tjänsten och ”lägga all sin tid på att sprida ordet och försöka bevisa för judarna att Jesus är Messias”. (Apg. 18:3–5; 2 Kor. 11:9) När han längre fram satt i husarrest i Rom i två år skrev han brev och vittnade för besökare. (Apg. 28:16, 30, 31) Paulus tänkte inte låta någonting komma i vägen för tjänsten. w19.04 4 § 9