Hiẹ Sọgan Tindo Ayajẹ to Whẹndo He Klan to Sinsẹ̀n-liho de Mẹ
“Nawẹ hiẹ wagbọn do yọnẹn eyin hiẹ ma na whlẹn [alọwlemẹ] towe gán?”—1 KỌL. 7:16.
BE HIẸ SỌGAN MỌ GBLỌNDO LỌ YA?
Etẹwẹ yisenọ de sọgan wà nado wleawuna jijọho to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho de mẹ?
Nawẹ Klistiani de sọgan gọalọna hagbẹ whẹndo tọn mayisenọ lẹ nado kẹalọyi sinsẹ̀n-bibasi nugbo gbọn?
Etẹwẹ mẹdevo lẹ sọgan wà nado gọalọna yisenọ hatọ he tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho de mẹ lẹ?
1. Kọdetọn tẹwẹ alọkikẹyi owẹ̀n Ahọluduta lọ tọn sọgan hẹnwa whẹndo de mẹ?
TO GBÈDOPO he Jesu do apọsteli etọn lẹ hlan, e dọna yé dọmọ: “Dile mì to yìyì, mì nọ dọyẹwheho, dọmọ: ‘Ahọluduta olọn tọn ko dọnsẹpọ.’” (Mat. 10:1, 7) Wẹndagbe ehe na hẹn jijọho po ayajẹ po wá na mẹhe yọ́n pinpẹn etọn bo kẹalọyi i lẹ. Etomọṣo, Jesu na avase apọsteli etọn lẹ dọ mẹsusu na diọnukunsọ yé to azọ́n yẹwhehodidọ Ahọluduta lọ tọn mẹ. (Mat. 10:16-23) Dopo to nukundiọsọmẹ he nọ vẹawu taun lẹ mẹ wẹ dehe nọ wá aimẹ to whenue hagbẹ whẹndo tọn lẹ gbẹ́ owẹ̀n Ahọluduta lọ tọn dai.—Hia Matiu 10:34-36.
2. Naegbọn mí sọgan dọ dọ Klistiani he tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho mẹ lẹ sọgan tindo ayajẹ?
2 Be ehe zẹẹmẹdo dọ hodotọ Klisti tọn he tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho mẹ lẹ ma sọgan tindo ayajẹ wẹ ya? Paali! Dile etlẹ yindọ nukundiọsọmẹ whẹndo tọn sọgan sinyẹn to whedelẹnu, e ma nọ yinmọ to whepoponu. Mọdopolọ, e yọnbasi dọ nukundiọsọmẹ whẹndo tọn ni wá doalọte. Nuyiwa yisenọ lọ tọn gando nukundiọsọmẹ kavi ojlo matindo lọ go nọ yí adà susu wà to whẹho ehe mẹ. Humọ, Jehovah nọ dona mẹhe yin nugbonọ na ẹn lẹ bo nọ na yé ayajẹ mahopọnna ninọmẹ sinsinyẹn lẹ. Mẹhe yin yisenọ lọ lẹ sọgan yidogọna ayajẹ yedetiti tọn eyin (1) yé nọ wazọ́n sinsinyẹn nado wleawuna jijọho to whégbè podọ (2) nọ dovivẹnu ahundopo tọn nado gọalọna hagbẹ whẹndo tọn mayisenọ lẹ nado kẹalọyi sinsẹ̀n-bibasi nugbo.
WLEAWUNA JIJỌHO TO WHÉGBÈ
3. Naegbọn Klistiani de he tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho de mẹ dona nọ wleawuna jijọho?
3 Jijọho yin nujọnu taun eyin okún dodowiwa tọn na de sinsẹ́n tọ́n to whédo de mẹ. (Hia Jakọbu 3:18.) Eyin hagbẹ whẹndo Klistiani de tọn lẹ ma tlẹ ko to awukọndopọ hẹ ẹ to sinsẹ̀n-bibasi wiwe lọ mẹ, Klistiani lọ dona dovivẹnu vẹkuvẹku nado wleawuna jijọho to whégbè. Nawẹ e sọgan wàmọ gbọn?
4. Nawẹ Klistiani lẹ sọgan hẹn jijọho ahun mẹ tọn yetọn go gbọn?
4 Klistiani lẹ dona hẹn jijọho ahun mẹ tọn yetọn go. Ehe biọ dọ mí ni nọ hodẹ̀ ahundopo tọn nado sọgan tindo “jijọho Jiwheyẹwhe tọn” he mayọnjlẹ lọ. (Flp. 4:6, 7) Oyọnẹn Jehovah tọn tintindo po nunọwhinnusẹ́n Owe-wiwe tọn lẹ yíyí-do-yizan mẹ po wẹ nọ dekọtọn do ayajẹ po jijọho po mẹ. (Isa. 54:13) Mahẹ tintindo to opli agun tọn lẹ mẹ po zohunhun tintindo to lizọnyizọn kunnudegbe tọn mẹ po sọ yin nujọnu nado duvivi jijọho po ayajẹ po tọn. To paa mẹ, e nọ yọnbasi dọ mẹhe tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho mẹ lẹ ni tindo mahẹ to nuwiwa Klistiani tọn lẹ mẹ to aliho de kavi devo mẹ. Di apajlẹ, lẹnnupọndo Enzaa ji, mẹhe asu etọn diọnukunsọ sinsinyẹn. E nọ tindo mahẹ to azọ́n mẹhẹnzun devi tọn lọ mẹ to whenue e ko wà whégbè-zọ́n etọn lẹ fó godo. “Jehovah nọ dona mi susugege bọ n’nọ tindo kọdetọn dagbe to whedepopenu he n’dovivẹnu nado lá wẹndagbe lọ na mẹdevo lẹ,” wẹ Enza dọ. Matin ayihaawe, dona mọnkọtọn lẹ nọ dekọtọn do jijọho, pekọ po ayajẹ po mẹ.
5. Avùnnukundiọsọmẹnu tẹwẹ yisenọ he tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho de mẹ lẹ nọ saba pehẹ, podọ alọgọ tẹwẹ tin-to-aimẹ?
5 Nujọnu wẹ e yin dọ mí ni nọ dovivẹnu vẹkuvẹku nado wleawuna haṣinṣan jijọho tọn hẹ hagbẹ whẹndo tọn mítọn mayisenọ lẹ. Ehe sọgan yin avùnnukundiọsọmẹnu de na mí, na yé sọgan nọ jlo dọ mí ni wà nuhe jẹagọdo nunọwhinnusẹ́n Biblu tọn lẹ to whedelẹnu. Titẹdo nunọwhinnusẹ́n dagbe lẹ go sọgan hẹn hagbẹ whẹndo tọn mayisenọ delẹ jẹflumẹ, ṣigba teninọ mọnkọtọn nọ hẹn jijọho wá to nukọn mẹ. Na nugbo tọn, nado yin hẹngogonọ to whenue nude ma gbà nunọwhinnusẹ́n Owe-wiwe tọn lẹ sọgan hẹn gbemanọpọ he ma yin dandan tọn lẹ wá. (Hia Howhinwhẹn lẹ 16:7.) To whenue mí pehẹ avùnnukundiọsọmẹnu de, onú titengbe wẹ e yin nado nọ dín ayinamẹ sinai do Owe-wiwe ji sọn owe pipli afanumẹ nugbonọ podọ nuyọnẹntọ lọ tọn lẹ mẹ podọ sọn mẹho agun tọn lẹ dè.—Howh. 11:14.
6, 7. (a) Naegbọn mẹdelẹ nọ diọnukunsọ hagbẹ whẹndo tọn yetọn he jẹ Biblu plọn ji hẹ Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ? (b) Nawẹ Biblu plọntọ kavi yisenọ de dona yinuwa gando nukundiọsọmẹ whẹndo tọn go gbọn?
6 Awuwiwlena jijọho to whédo de mẹ nọ biọ jidide do Jehovah go podọ wuntuntun gando numọtolanmẹ hagbẹ whẹndo tọn mayisenọ lẹ tọn go. (Howh. 16:20) Mẹhe tlẹ ṣẹṣẹ jẹ Biblu plọn ji lẹ lọsu sọgan do wuntuntun hia to whẹho ehe mẹ. Asu kavi asi mayisenọ delẹ sọgan nọma jẹagọdo dọ alọwlemẹ yetọn ni plọn Biblu. Yé tlẹ sọgan kẹalọyi dọ mọwiwà na hẹn ale wá na whẹndo lọ. Etomọṣo, mẹdevo lẹ sọgan yinuwa po kanyinylan po. Esther he yin Kunnudetọ de todin, yigbe dọ emi yinuwa po homẹgble sinsinyẹn po to whenue asu emitọn jẹ Biblu plọn ji hẹ Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ. “N’nọ bẹ owe etọn lẹ dlan kavi domiyọ́n yé,” wẹ e dọ. Howard he diọnukunsọ asi etọn to bẹjẹeji na e to Biblu plọn wutu, dọmọ: “Asu susu nọ dibu dọ asi yetọn yin yẹdoklọ nado kọnawudopọ hẹ sinsẹ̀n klandovo de. Obu enẹ sọgan zọ́n bọ asu de na biọ bẹwlu mẹ bo diọnukunsọ asi etọn.”
7 Mí dona gọalọna nuplọntọ he alọwlemẹ etọn diọnukunsọ de nado mọnukunnujẹemẹ dọ e ma yin dandan dọ e ni doalọtena Biblu pinplọn etọn. To paa mẹ, e na penugo nado didẹ nuhahun lẹ eyin e nọ do walọmimiọn po sisi po hia alọwlemẹ mayisenọ etọn. (1 Pita 3:15) Howard dọmọ: “N’dopẹ́ taun dọ asi ṣie duto ede ji bo ma dú zingidi!” Asi etọn dọmọ: “Howard biọ dọ ma doalọtena Biblu pinplọn. E dọ dọ apọ̀nmẹ klọ́ na mi wẹ yé te. Kakati nado dọnnu, n’dọna ẹn dọ owhẹ̀ etọn sọgan whẹ́n, ṣigba n’yidogọ dọ, na taun tọn, n’ma yọ́n lehe yé sọgan wàmọ do. Enẹwutu, n’dọna ẹn dọ e sọgan hia owe he plọn n’te lọ. E wàmọ bo ma sọgan jẹagọdo nuhe e hia. Enẹ yinuwadeji taun.” Nudagbe wẹ e yin nado nọ flindọ alọwlemẹ mayisenọ lẹ sọgan dibu kavi tindo numọtolanmẹ lọ dọ emi yin kọgbẹ́ e go to whenue alọwlemẹ yetọn tọ́n nado tindo mahẹ to nuwiwa Klistiani tọn lẹ mẹ, ṣigba jide owanyi tọn vivọ́ na yé sọgan gọalọna yé taun nado duto numọtolanmẹ mọnkọtọn lẹ ji.
GỌALỌNA YÉ NADO KẸALỌYI SINSẸ̀N-BIBASI NUGBO
8. Ayinamẹ tẹwẹ apọsteli Paulu na Klistiani he tindo alọwlemẹ mayisenọ lẹ?
8 Apọsteli Paulu na ayinamẹ Klistiani lẹ ma nado jo alọwlemẹ yetọn do na yé yin mayisenọ wutu.b (Hia 1 Kọlintinu lẹ 7:12-16.) Hinhẹn do ayiha mẹ dọ alọwlemẹ mayisenọ de sọgan lẹzun Klistiani na gọalọna yisenọ de nado hẹn ayajẹ etọn go mahopọnna dọ e tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho de mẹ. Ṣigba, dile numimọ he bọdego ehelẹ dohia do, nude tin he go mí dona payi eyin mí to alọgọna mayisenọ de nado kẹalọyi nugbo lọ.
9. Etẹ go wẹ Klistiani de dona payi to whenue e to nugbo Biblu tọn zedonukọnna hagbẹ whẹndo tọn etọn mayisenọ lẹ?
9 To tintan whenu he Jason mọ nugbo lọ, apàpà nọ sọ́ ẹ taun. E dọmọ: “N’nọ jlo na dọ ẹ na mẹlẹpo!” To whenue Biblu plọntọ de doayi e go dọ nuhe plọn emi te sọn Owe-wiwe lẹ mẹ yin nugbo, homẹ sọgan hùn in sọmọ bọ e na dibla nọ dọho gandego to whepoponu. E sọgan donukun dọ hagbẹ whẹndo tọn emitọn mayisenọ lẹ na kẹalọyi owẹ̀n Ahọluduta lọ tọn to afọdopolọji, ṣigba e sọgan yindọ nukundiọsọmẹ wẹ e na pehẹ. Nawẹ apàpà Jason tọn yinuwado asi etọn ji gbọn? Asi lọ dọmọ: “N’tindo numọtolanmẹ lọ dọ e to kọgbidina mi.” Nawe de he wá kẹalọyi nugbo lọ to owhe 18 godo he asu etọn ko wàmọ dọmọ: “Na yẹn tọn, n’mọdọ dẹẹdẹ wẹ n’na wá jẹakọ hẹ owẹ̀n lọ.” To alọnu din, eyin hiẹ to anadena plọnmẹ Biblu mẹhe alọwlemẹ etọn ma jlo na tindo mahẹ to sinsẹ̀n-bibasi nugbo lọ mẹ de tọn, naegbọn hiẹ ma na nọ basi zepọn hẹ nuplọntọ lọ whẹwhẹ bo do lehe e sọgan yinuwa hẹ alọwlemẹ etọn po zinzin po do hia ẹ? Mose dọmọ: “Nupinplọn ṣie na to kùnkùn di jikun lọ, hogbe ṣie na to jijà di ahun lọ; di jikun finfán lọ to ogbé kikọ lọ ji.” (Deut. 32:2) Kẹdẹdile ahun nọ ja vudevude do ogbé ji do, hogbe kleun delẹ didọ gando nugbo lọ go to aliho po ojlẹ he sọgbe po mẹ nọ saba wà dagbe hugan ohó susu didọ gando nugbo lọ go.
10-12. (a) Ayinamẹ tẹwẹ apọsteli Pita na Klistiani he tindo alọwlemẹ mayisenọ lẹ? (b) Nawẹ Biblu plọntọ de plọn nado yí ayinamẹ he tin to 1 Pita 3:1, 2 do yizan mẹ gbọn?
10 Apọsteli Pita na ayinamẹ gbọdo asi Klistiani he tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho mẹ lẹ. E wlan dọmọ: “Mì . . . nọ yin mẹmẹglọ hlan asu mìtọn titi lẹ, gbọnmọ dali, eyin mẹde ma setonuna ohó lọ, yé sọgan yin dindọn gbọn walọyizan asi yetọn lẹ tọn dali matin ohó depope didọ, na yé yí nukun do mọ walọ wiwe mìtọn to pọmẹ po sisi sisosiso po wutu.” (1 Pita 3:1, 2) Eyin asi de nọ yin mẹmẹglọ hlan asu etọn bo nọ do sisi sisosiso hia ẹ mahopọnna dọ e nọ yinuwa hẹ ẹ po kanyinylan po, asu lọ sọgan yin whinwhàn nado kẹalọyi sinsẹ̀n-bibasi nugbo. Mọdopolọ, asu yisenọ de dona yinuwa dile Jiwheyẹwhe jlo do bo yin tatọ́ whẹndo tọn owanyinọ de mahopọnna nukundiọsọmẹ depope he e sọgan pehẹ sọn asi mayisenọ etọn dè.—1 Pita 3:7-9.
11 Apajlẹ egbezangbe tọn susu dohia dọ ayinamẹ Pita tọn yíyí do yizan mẹ nọ hẹn ale wá. Lẹnnupọndo apajlẹ Selma tọn ji. To whenue e jẹ Biblu plọn ji hẹ Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ, homẹ Steve, asu etọn tọn ma hùn. E yigbe dọmọ: “N’nọ gblehomẹ, nọ whànwu, nọ ṣinyọ́n alọ asi ṣie ji podọ ayiha ṣie ma nọ jai.” Selma dọmọ: “Whẹpo n’tlẹ do mọ nugbo lọ, pọninọ hẹ Steve nọ biọ aṣejininọ taun. E nọ yawu gblehomẹ. To whenue n’jẹ Biblu plọn ji, jijọ etọn enẹ sọ ylan dogọ.” Etẹwẹ gọalọna Selma?
12 Selma flin nupinplọn de he Kunnudetọ he nọ plọn Biblu hẹ ẹ plọn ẹn. Selma dọmọ: “To gbèdopo, n’ma jlo na plọn Biblu. To ozán he jẹnukọn mẹ, Steve linú mi na mí tindo gbemanọpọ de wutu. E vẹna mi podọ onú dee tọn blawuna mi. To whenue n’dọ nuhe jọ na mẹmẹyọnnu he nọ plọnnu hẹ mi godo, e biọ to asi e nado hia 1 Kọlintinu lẹ 13:4-7. To whenue n’hia wefọ lọ lẹ godo, n’basi zẹẹmẹ na mẹmẹyọnnu lọ dọ ‘Steve ma do owanyi ehe nkọtọn hia mi pọ́n gbede.’ Ṣigba nado hẹn mi lẹnnupọn to aliho devo mẹ, mẹmẹyọnnu lọ kanse dọ ‘Detẹ lẹ to nuyiwa owanyi tọn enẹlẹ mẹ wẹ a nọ dohia asu towe?’ N’gblọn dọ ‘N’ma nọ do depope hia, na e vẹawu taun nado nọpọ́ hẹ ẹ.’ Mẹmẹyọnnu lọ yí ogbè fifá do kanbiọ mi dọ: ‘Mẹnu to mì omẹ awe lẹ mẹ wẹ to tintẹnpọn nado yin Klistiani? Hiẹ kavi Steve?’ Na n’mọdọ n’dona jla pọndohlan ṣie do wutu, n’hodẹ̀ hlan Jehovah dọ ewọ ni gọalọna mi nado nọ do owanyi hia Steve dogọ. Vudevude, nulẹ jẹ didiọ ji.” To owhe 17 godo, Steve kẹalọyi nugbo lọ.
LEHE MẸDEVO LẸ SỌGAN GỌALỌ DO
13, 14. Nawẹ hagbẹ agun lọ tọn lẹ sọgan gọalọna mẹhe tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho de mẹ lẹ gbọn?
13 Kẹdẹdile finfán jikun tọn nọ hẹn aigba yọ̀n bọ jinukun lẹ nọ whẹ́n do, mọ wẹ hagbẹ agun lọ tọn dopodopo nọ yidogọna ayajẹ Klistiani he tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho mẹ lẹ tọn do niyẹn. Elvina he nọ nọ̀ Brésil dọmọ: “Owanyi mẹmẹsunnu po mẹmẹyọnnu ṣie lẹ po tọn wẹ gọalọna mi nado hẹn tenọgli ṣie go.”
14 Eyin mẹdevo lẹ to agun lọ mẹ nọ do homẹdagbe po ojlo po hia hagbẹ whẹndo tọn mayisenọ de, ehe sọgan yinuwado ahun etọn ji taun. Asu de to Nigéria he kẹalọyi nugbo lọ owhe 13 he asi etọn wàmọ godo, dọmọ: “To whenue n’to gbejizọnlin de zìn hẹ Kunnudetọ de, mọto etọn gble. E dín Kunnudetọ hatọ lẹ mọ to gbétatò he tin to yakẹ de mẹ, bọ yé wleawu adọtẹn de tọn na mí to ozán lọ mẹ. Yé penukundo mí go taidi dọ mí ko yọ́n yé sọn ovu whenu wẹ nkọ. To afọdopolọji, n’tindo numọtolanmẹ owanyi Klistiani tọn he asi ṣie nọ saba dọho gandego lọ tọn.” To Angleterre, asi de he kẹalọyi nugbo lọ to owhe 18 he asu etọn ko wàmọ godo dọmọ: “Kunnudetọ lẹ nọ basi oylọna mí omẹ awe lẹ nado wá dùnú dopọ hẹ yé. N’nọ voawu to whedepopenu he n’tin po yé po.”c To otò dopolọ mẹ, asu de he wá lẹzun Kunnudetọ dọmọ: “Mẹmẹsunnu po mẹmẹyọnnu lẹ po nọ dla mí pọ́n, kavi nọ basi oylọna mí wá owhé yetọn gbè, podọ n’mọdọ yé nọ hò mẹtọn pọ́n. N’doayi walọ mọnkọtọn go titengbe to whenue n’tin to dotowhé bọ susu yetọn wá dla mi pọ́n.” Be a sọgan dín aliho delẹ nado nọ do ojlo mọnkọtọn hia to hagbẹ whẹndo tọn mayisenọ lẹ mẹ ya?
15, 16. Etẹwẹ sọgan gọalọna yisenọ de nado hẹn ayajẹ etọn go eyin hagbẹ whẹndo tọn etọn lẹ ma tlẹ lẹzun yisenọ?
15 Nugbo wẹ dọ, e ma yin alọwlemẹ, ovi, mẹjitọ kavi hẹnnumẹ mayisenọ lẹpo wẹ nọ kẹalọyi sinsẹ̀n-bibasi nugbo eyin yisenọ de tlẹ ko yí owhe susu do tẹdo walọyizan dagbe go bosọ yí zinzin do dekunnuna yé. Mẹdelẹ nọ zindonukọn to nukundiọsọmẹ kavi ojlo matindo yetọn mẹ. (Mat. 10:35-37) Etomọṣo, eyin yisenọ lọ nọ do jẹhẹnu Klistiani tọn lẹ hia, ehe sọgan hẹn ale wá. Asu he yin mayisenọ to ojlẹ de mẹ wayi de dọmọ: “To whenue alọwlemẹ yisenọ de jẹ jẹhẹnu dagbe enẹlẹ dohia ji, mì ma sọgan yọ́n obá he mẹ e nọ yinuwado alọwlemẹ mayisenọ lọ ji jẹ. Enẹwutu, ma gbọjọ gando alọwlemẹ mayisenọ towe go gbede blo.”
16 Eyin hagbẹ whẹndo tọn de ma tlẹ wá kẹalọyi nugbo lọ, yisenọ lọ gbẹ́ sọgan hẹn ayajẹ etọn go. Mẹmẹyọnnu he asu etọn ma kẹalọyi owẹ̀n Ahọluduta lọ tọn mahopọnna vivẹnudido etọn na owhe 21 de dọmọ: “N’penugo nado hẹn ayajẹ ṣie go gbọn vivẹnudido nado hẹn homẹ Jehovah tọn hùn dali, gbọn nugbonọ yinyin na ẹn dali, podọ gbọn vivẹnudido nado hẹn gbigbọnọ-yinyin ṣie lodo dali. Mahẹ tintindo to nuwiwa gbigbọmẹ tọn lẹ mẹ—oplọn mẹdetiti tọn, opli lẹ yìyì, sinsẹ̀nzọn kunnudegbe tọn po alọgigọna mẹdevo lẹ to agun lọ mẹ po—ko gọalọna mi nado dọnsẹpọ Jehovah dogọ bosọ basi hihọ́na ahun ṣie.”—Howh. 4:23.
MA GBỌJỌ BLO!
17, 18. Eyin Klistiani de tlẹ tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho de mẹ, nawẹ ewọ sọgan hẹn todido go gbọn?
17 Eyin Klistiani nugbonọ he tin to whẹndo he klan to sinsẹ̀n-liho de mẹ wẹ hiẹ yin, ma gbọjọ blo. Flindọ “OKLUNỌ ma to na gbẹ́ omẹ etọn lẹ dai gba na oyín daho etọn tọn wutu.” (1 Sam. 12:22) Ewọ na tin po hiẹ po dile e na dẹnsọ bọ hiẹ na tẹdo e go. (Hia 2 Otannugbo lẹ 15:2.) Enẹwutu, “hẹn homẹ towe hùn susu to OKLUNỌ mẹ.” Mọwẹ, “jo ali towe do alọ OKLUNỌ tọn mẹ, dotudo e go ga.” (Ps. 37:4, 5) “Sinyẹnlin to odẹ̀ mẹ,” bo tindo yise dọ Otọ́ owanyinọ olọn mẹ tọn mítọn sọgan gọalọna we nado doakọnna nuhahun wunmẹ depope.—Lom. 12:12.
18 Nọ vẹ̀ Jehovah na ewọ nido na we gbigbọ wiwe etọn he na gọalọna we nado doafọna jijọho to whégbè. (Heb. 12:14) Mọwẹ, e yọnbasi nado doafọna jijọho, podọ ehe sọgan wá yinuwado ahun hagbẹ whẹndo tọn mayisenọ lẹ tọn ji to godo mẹ. Hiẹ na tindo ayajẹ po jijọho ahun mẹ tọn po eyin a “nọ wà onú lẹpo na gigo Jiwheyẹwhe tọn.” (1 Kọl. 10:31) Tulinamẹnu nankọ die nado yọnẹn dọ, to vivẹnudido towe lẹ mẹ, hiẹ tindo godonọnamẹ mẹmẹsunnu po mẹmẹyọnnu towe lẹ po tọn to agun Klistiani tọn mẹ!
[Nudọnamẹ odò tọn]
a Yinkọ lẹ ko yin didiọ.
b Ayinamẹ Paulu tọn ma jẹagọdo kinklan sọgbe hẹ osẹ́n to ninọmẹ he sinyẹn zẹjlẹgo lẹ mẹ. Nudide sinsinyẹn mẹdetiti tọn de wẹ ehe yin. Pọ́n owe lọ Mì Gbọṣi Owanyi Jiwheyẹwhe Tọn Mẹ, weda 220-221.
c Owe-wiwe lẹ ma jẹagọdo núdùdù dopọ hẹ mayisenọ lẹ gba.—1 Kọl. 10:27.
[Yẹdide to weda 28]
Nọ de ojlẹ he sọgbe nado basi zẹẹmẹ nuyise towe lẹ tọn
[Yẹdide to weda 29]
Nọ do mẹtọnhopọn hia alọwlemẹ mayisenọ lẹ