Adà 7
Etẹwẹ Ko Yin Kọdetọn Atẹṣiṣi Tọn?
1-3. Nawẹ ojlẹ he ko juwayi lẹ do Jehovah hia nado yin nugbonọ gbọn?
GANDO whẹho jlọjẹnọ-yinyin Jiwheyẹwhe tọn nado dugan go, etẹwẹ ko yin kọdetọn lọ to owhe kanweko susu gandudu gbẹtọvi lẹ tọn matin Jiwheyẹwhe whenu? Be gbẹtọvi lẹ ko sọawuhia nado yin gandutọ dagbe lẹ hugan Jiwheyẹwhe wẹ? Eyin mí pọn gbọn kandai kanyinylan gbẹtọvi lẹ tọn do yenọzo go dali, na jide tọn lala wẹ.
2 To whenuena mẹjitọ mítọn tintan lẹ gbẹ́ gandudu Jiwheyẹwhe tọn dai, nugbajẹmẹji wẹ hodo e. Yé hẹn yajiji wá yede lẹ po whẹ̀ndo gbẹtọvi tọn he wá sọn yé dè lẹ po ji. Podọ yé ma sọgan gblewhẹdo mẹdepope gba ṣigba yedelẹ. Ohó Jiwheyẹwhe tọn dọmọ: “Yé ko yí gbigble do zán hẹ ẹ, yé ma yín ovi etọn lẹ gba, ovlẹ yetọn wẹ.”—Deutelonomi 32:5.
3 Whenuho ko do gbesisọ-yinyin nugbẹnamẹ Jiwheyẹwhe tọn hlan Adam po Evi po hia dọ eyin yé tọ́n sọn awuwledainanu Jiwheyẹwhe tọn lẹ mẹ, ninọmẹ yetọn na ylan zẹjlẹgo bọ yé na kú to godomẹ. (Gẹnẹsisi 2:17; 3:19) Yé tọ́n sọn gandudu Jiwheyẹwhe tọn glọ, podọ to ojlẹ delẹ godo ninọmẹ yetọn gble nugbo nugbo bọ yé kú.
4. Naegbọn mímẹpo do yin jiji taidi mapénọ, he tin to azọ̀n po kú po glọ?
4 Enẹgodo nuhe jọ do ovivi yetọn lẹpo go taidi nuhe Lomunu lẹ 5:12 basi zẹẹmẹ etọn dọmọ: “Enẹwutu le ylando gbọn omẹ dopo [Adam, tatọ whẹndo gbẹtọvi lẹ tọn] de biọ aihọn mẹ, podọ okú gbọn ylando dali; mọwẹ gbẹtọ lẹpo ku do.” Enẹwutu whenuena mẹjitọ mítọn tintan lẹ ṣiatẹ sọta nugopọntọ-yinyin Jiwheyẹwhe tọn, yé lẹzun ylandonọ he tindo oblọ. To gbesisọmẹ po gúdudu agbasagonu tọn sọn ovizin mẹjitọ lẹ tọn po mẹ (génétique), kọdetọn mapé tọn kẹdẹ wẹ yé sọgan jodai na ovivi yetọn lẹ. Enẹwutu wẹ mí omẹ po yin jiji po oblọ po, he dona jẹazọ̀n bo kú dandan.
5, 6. Etẹwẹ whenuho ko dohia dogbọn vivẹnudido gbẹtọ tọn dali nado hẹn jijọho nugbo po kọdetọn dagbe po wá?
5 Owhe kanweko susu lẹ ko juwayi. Ahọluigba lẹ ko wá bo ko yì. Wunmẹ gandudu he yé tindo linlẹn etọn lẹpo ko yin tintẹnpọn. Ṣogan, pludopludo, onu ylankan lẹ ko jọ do whẹndo gbẹtọvi tọn go. To owhe fọtọ́n ṣidopo lẹ die wayi, mẹde sọgan lẹndọ gbẹtọvi lẹ na ko yinukọn jẹ dodonu zize jijọho, whẹdida dodo, po kọdetọn dagbe po lẹdo aihọn pe dai bọ todin yé na ko jẹakọhẹ yọnbasi nuhọakuẹ-yinyin lẹblanu, awuvẹmẹ, po gbekọndopọ tọn po wẹ sin.
6 Ṣigba, dehe gbọnvo na ehe wẹ yin nugbo lọ. Depope to wunmẹ gandudu gbẹtọvi lẹ tọn he ko yin didoai mẹ ma ko hẹn jijọho nugbo po kọdetọn dagbe po wá na mẹlẹpo gba. To owhe kanweko 20tọ ehe kẹdẹ mẹ, mí ko mọ debọdo-dego livi susu lẹ hùhù to Awhànfunnu nuzannusẹvaun tọn lẹ whenu po gbègbòna hugan livi 100 lẹ tọn po to awhàn lẹ mẹ. To ojlẹ mítọn lẹ mẹ madosọha gbẹtọ lẹ tọn wẹ ko yin yasana, yin hùhù, bo yin zizédlan gànpamẹ na nudindọn po wiwọ́ tonudọtọ tọn lẹ po wutu.
Ninọmẹ lọ to Egbehe
7. Nawẹ ninọmẹ whẹ̀ndo gbẹtọvi lẹ tọn to egbehe sọgan yin zẹẹmẹ basina gbọn?
7 To yidogọmẹ, lẹnnupọn do ninọmẹ blebu whẹndo gbẹtọvi lẹ tọn ji to egbehe. Osẹ́nhẹngba po danuwiwa po gbayipe talala. Amasin adínọ lẹ ṣiṣizan ko yin nuhe gbayipe. Asamẹzọ̀n lẹ ko gbayipe to otò lẹpo mẹ. Azọ̀n obudonamẹ SIDA tọn to bibẹpla gbẹtọ livi susu lẹ. Livi donu ao ao gbẹtọ lẹ tọn nọ kú na huvẹ kavi azọ̀n to owhe dopodopo mẹ, whenue sọha vude poun yin adọkunnọ taun. Gbẹtọvi lẹ nọ hẹn aigba flú bo nọ hẹn ẹn gble. Gbẹzan whẹndo tọn po nuhọakuẹ-yinyin walọdagbe tọn lẹ po ko gbakiṣa to filẹpo. Na nugbo tọn, gbẹ̀ninọ to egbehe nọ do gandudu ylankan ‘yẹwhe aihọn ehe tọn,’ yèdọ Satani tọn hia. Aihọn he ewọ yin ogán na gọna avivọha, kanyinylan, po mẹtafu titengbe tọn po.—2 Kọlintinu lẹ 4:4.
8. Naegbọn mí ma do sọgan ylọ nukọnyiyi gbẹtọvi lẹ tọn dọ kọdetọn dagbe?
8 Jiwheyẹwhe ko jotẹnna ojlẹ he su talala na gbẹtọvi lẹ nado jẹ agayieyi lẹnunnuyọnẹn tọn po nukọnyiyi nutindo agbasa tọn po kọn. Ṣigba be nukọnyiyi nujọnu tọn de wẹ eyin to whenuena ogá po ogába po ko yin tẹnmẹdiọna gbọn yovoso lẹ, awhànhún lẹ, agahun bombu tọn lẹ, po nuzanusẹvaun miyọnnọ lẹ po? Be nukọnyiyi wẹ e yin whenuena gbẹtọ lẹ sọgan basi gbejizọnlin sọyi agahomẹ ṣigba ma sọgan nọpọ to ayajẹ mẹ to aigba ji ya? Be nukọnyiyi wẹ eyin whenuena gbẹtọ lẹ tin to obú ji nado zinzọnlin to alihogbo lẹ ji to zánmẹ, kavi etlẹ yin okle to fidevo lẹ ya?
Nuhe Ojlẹ He Ko Juwayi Lẹ Dohia
9, 10. (a) Etẹwẹ ojlẹ owhe kanweko he ko juwayi lẹ dohia hezeheze? (b) Naegbọn Jiwheyẹwhe ma nado dè ojlo mẹdekannujẹ tọn sẹ?
9 Nuhe dodinnanu ojlẹ owhe kanweko susu lẹ tọn ko dohia wẹ yindọ e ma yọnbasi na gbẹtọvi lẹ nado deanana afọdide yedetiti lẹ tọn po kọdetọn dagbe po matin gandudu Jiwheyẹwhe tọn gba. E yin nuhe ma yọnbasi na yé nado wà enẹ dile e ma yọnbasi na yé nado nọgbẹ̀ matin núdùdù, sinnunu, po gbigbọ po do. Kunnudenu lọ họnwun: Mí yin awuwlena nado ganjẹ anademẹ Mẹdatọ mítọn tọn go dile mí yin dida po jide po nado ganjẹ núdùdù, osin, po jẹhọn po go do dali.
10 Gbọn tẹnjona ylanwiwa dali, Jiwheyẹwhe ko do kọdetọn awublanọ lẹ heyin ojlo mẹdekannujẹ ṣiṣizan tọn whladopo na ojlẹ lẹpo hia. Podọ ojlo mẹdekannujẹ tọn yin nunina he họakuẹ sọmọ bọ kakati nado yí sọn gbẹtọvi lẹ sí poun, Jiwheyẹwhe ko na yé dotẹnmẹ nado mọ nuhe zinzán ẹn do agọ̀ na zẹẹmẹdo. Ohó Jiwheyẹwhe tọn dọ nugbo to whenuena e dọmọ: “E ma tin to omẹ he to zọnlinzin mẹ nado do afọdide etọn lẹ gba.” E sọ yin nugbo to whenuena e dọmọ: “Mẹde to gandu do omẹ awetọ ji na awugble etọn tọn.”—Jẹlemia 10:23; Yẹwhehodọtọ 8:9.
11. Be wunmẹ gandudu gbẹtọvi lẹ tọn depope ko dè yajiji sẹ ya?
11 Tẹnjona gandudu gbẹtọvi lẹ tọn gbọn Jiwheyẹwhe dali na owhe fọtọ́n ṣidopo lẹ dohia ganji dọ gbẹtọ ma penugo nado doalọtena yajiji gba. Ewọ ma ko wamọ to ojlẹ depope mẹ gba. Di dohia, to azán etọn gbè Ahọlu Sọlọmọni Islaeli tọn, po nuyọnẹn etọn, adọkun, po huhlọn etọn lẹpo po, ma sọgan jlọ awubla he dekọtọn sọn gandudu gbẹtọvi lẹ tọn mẹ dote gba. (Yẹwhehodọtọ 4:1-3) Mọdopolọ, to azán mítọn gbè, nukọntọ aihọn tọn lẹ, yèdọ po nukọnyiyi to lẹnunnuyọnẹn agọe tọn lẹ mẹ po, ma penugo nado dè yajiji sẹ gba. Dehe sọ ylan hugan todin wẹ yindọ, whenuho ko dohia dọ mẹdekannujẹ gbẹtọvi lẹ tọn sọn gandudu Jiwheyẹwhe tọn mẹ ko hẹn jideji yajiji tọn wá kakati nado dè e sẹ.
Pọndohlan Yinukọn Jiwheyẹwhe Tọn
12-14. Alè ojlẹ gaa tọn tẹlẹ wẹ wá na kọdetọn tẹnjona yajiji gbọn Jiwheyẹwhe dali?
12 Tẹnjona yajiji gbọn Jiwheyẹwhe dali ko yin awufiẹsa na mí. Ṣigba ewọ tindo pọndohlan ojlẹ gaa tọn de, nado yọ́n dagbe he wá sọn e mẹ lẹ to godomẹ. Nudida lẹ na mọaleyi sọn pọndohlan Jiwheyẹwhe tọn mẹ, e ma yin na owhe vude lẹ kavi na owhe fọtọ́n delẹ poun wẹ gba, ṣigba na owhe livi susu lẹ, mọwẹ, kakadoi.
13 Eyin ninọmẹ lọ fọ́ndote to ojlẹ sọgodo tọn depope he jà mẹ bọ mẹde ṣi ojlo mẹdekannujẹ etọn tọn zán nado jẹagọdo aliho he mẹ Jiwheyẹwhe to onu lẹ wà gbọn, e ma sọgan yin dandan nado na ẹn dotẹnmẹ nado tẹnpọn bo do pọndohlan etọn lẹ hia gba. To tẹnjona atẹṣiṣi na owhe fọtọ́n lẹ godo, Jiwheyẹwhe ko zé apajlẹ gbọn osẹ́n liho de dai he sọgan yin yiyizan kakadoi to fidepope to wẹkẹ lọ pete mẹ.
14 Na Jehovah ko jotẹnna ylanwiwa po yajiji po to ojlẹ ehe mẹ wutu, e na ko yin didohia taun dọ nudepope he ma tin to gbesisọmẹ po e po ma na tindo kọdetọn dagbe gba. E na ko yin didohia hugan ayihaawe tintindo dọ nubibla nado tin to mẹdekannu gbẹtọ lẹ tọn kavi nudida gbigbọnọ lẹ tọn ma sọgan hẹn alè mavọmavọ lẹ wá gba. Gbọnmọ, owhẹ̀ Jiwheyẹwhe tọn na whẹ́n mlẹ́nmlẹ́n to whelọnu lo nado và atẹṣitọ depope sudo po awuyiya po. “Mẹylankan lẹpo wẹ e na hùsúdo.”—Psalm 145:20; Lomunu lẹ 3:4.
[Yẹdide to weda 15]
To whenue mẹjitọ mítọn tintan lẹ basi dide nado tin to mẹdekannu sọn Jiwheyẹwhe dè godo, yé poyọnho kúṣọkúṣọ bo kú to godomẹ
[Yẹdide lẹ to weda 16]
Gándudu gbẹtọvi tọn matin Jiwheyẹwhe ko sọawuhia nado yin nugbajẹmẹji
[Asisa Yẹdide tọn]
Yẹdide U.S. Coast Guard tọn