Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • mwbr20 May pp. 1-8
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—2020
  • Subheding
  • MAY 4-10
  • MAY 11-17
  • MAY 18-24
  • MAY 25-31
Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—2020
mwbr20 May pp. 1-8

Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—May 2020

MAY 4-10

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 36-37

“Olketa Brata blo Joseph Jealous lo Hem”

my chap. 21

Olketa Brata Heitim Joseph

Lukim hao boy hia hem sorre tumas. Hem Joseph. Olketa brata bilong hem just salem hem long olketa man wea gogo for Egypt. Joseph bae kamap wanfala slave. Why nao olketa haf brata bilong hem duim disfala nogud samting? Hem from olketa jealous long Joseph.

Dadi bilong olketa, Jacob, hem barava laekem Joseph. Hem showimaot diswan taem hem mekem wanfala naesfala coat for hem. Taem 10-fala big brata bilong hem lukim hao Jacob hem barava lovem Joseph, olketa start for jealous and for heitim Joseph. Bat narafala reason tu stap for olketa heitim hem.

Joseph garem tufala dream. Long tufala dream bilong Joseph olketa brata bilong hem baodaon long hem. Taem Joseph talem olketa brata bilong hem abaotem olketa dream hia, olketa barava heitim hem go moa.

Wanday, taem olketa big brata bilong Joseph lukaftarem olketa sheep bilong dadi bilong olketa, Jacob askem Joseph for go and lukim hao nao olketa stap. Taem olketa brata bilong Joseph lukim hem kam, samfala sei: ‘Bae iumi killim hem dae!’ Bat Reuben, firstborn brata hem sei: ‘Nomoa, no duim datwan!’ So olketa kasholem Joseph and torowem hem insaed long wanfala emti hol for wata. Then olketa sidaon for tingim wanem samting nao for duim witim hem.

Long semtaem samfala Ishmaelite man olketa kam. Judah hem sei long olketa haf brata bilong hem: ‘Iumi salem hem long olketa Ishmaelite.’ So hem nao samting wea olketa duim. Olketa salem Joseph for 20 silver selen. Diswan hem barava nogud samting for duim!

Wanem nao olketa brata hia bae talem long dadi bilong olketa? Olketa killim dae wanfala goat and putim naesfala coat bilong Joseph long blood bilong goat. Then olketa tekem coat hia go long dadi bilong olketa Jacob and sei: ‘Mifala faendem diswan. Trae lukim sapos hem coat bilong Joseph.’

Jacob lukim hem tru nao. Hem krae olsem: ‘Masbi wanfala wild animal nao killim dae Joseph.’ And datwan nao samting wea olketa brata bilong Joseph laekem dadi bilong olketa for tingim. Jacob, hem sorre fogud. Hem krae for plande day. Bat Joseph hem no dae. Bae iumi lukim samting wea happen long hem.

Faendem Gudfala Point

it-1-E 678

Edom

(Eʹdom) [wea minim Red], Olketa Edomite (Eʹdom·ite).

Edom hem mek-tu nem wea olketa givim lo Esau, twin brata blo Jacob. (Jenesis 36:1) Olketa givim datfala nem lo hem bikos hem exchangem raet blo hem olsem firstborn for wanfala pleit kaikai wea olketa kolem red stew (supsup). (Ge 25:30-34 NW) Interesting samting, taem Esau hem born, body blo hem red (Jenesis 25:25), and graon and olketa ston lo datfala land wea hem and olketa lo famili laen blo hem go stap lo hem garem semkaen kala tu.

it-1-E 561-562

Man for Lukaftarem Samting or Samwan

Taem wanfala shepherd or man wea lukaftarem olketa nara animal sei hem bae gaedem olketa animal, datwan showimaot hem acceptim agreement for lukaftarem olketa animal hia. Hem mekem promis lo man wea ownim olketa animal hem bae feedim olketa and mek sure no eniwan stealim olketa, and sapos hem no duim datwan hem mas peim compensation. Bat datwan no minim hem bae kasem blame sapos wanfala wild animal attakim and killim dae olketa animal, wea hem samting wea hem no savve kontrolem. Sapos datwan happen, hem mas showimaot pruv lo owner. Olsem example, hem mas showim body blo animal wea dae. Taem owner lukim pruv hao wanfala wild animal duim diswan, hem bae talem datfala man wea lukaftarem olketa animal blo hem hao hem no guilty lo diswan.

Pipol followim sem principle saed lo property or lo famili tu. Olsem example, firstborn son lo famili garem responsibility for lukaftarem olketa brata and sista blo hem wea young winim hem. Dastawe taem iumi readim Jenesis 37:18-30, iumi minim why Reuben, wea hem firstborn son blo Jacob, hem barava tingim laef blo Joseph taem olketa nara brata blo hem laek for killim hem dae. “Hemi tok olsem: ‘Yumi no kilim hem dae. Yumi no spoelem hem.’ . . . Hemi tok olsem bikos hemi planem finis fo sevem hem from olketa, an bihaen bae hemi tekem hem gobaek long dadi blong olketa.” And taem Reuben go bak moa lo well and lukim Joseph no stap, hem barava feel nogud tumas, and hem “gohed fo brekem kaleko blong hem seleva bikos hem sore tumas” and hem tok olsem “Ei, olketa! Josef hemi nomoa long wel ya nao! Bae wanem nao mi duim?” Reuben savve hem savve kasem blame sapos Joseph hem dae. So for mekem hem no kasem blame, hem witim olketa brata blo hem duim samting for mekem hem luk olsem wanfala wild animal nao killim dae Joseph. Olketa tekem spesol kaleko blo Joseph and putim blood blo wanfala goat lo hem. Then olketa showim datwan lo dadi blo olketa Jacob wea hem judge tu. Jacob lukluk lo kaleko blo Joseph wea garem blood lo hem, and hem sei Reuben no guilty bikos hem tingse wanfala wild animal nao mas killim dae Joseph.—Jenesis 37:31-33.

Tok

w02 10/15 30-31

Why Nao Hem Fitim for Olketa Christian Jealous for Jehovah?

Bat, jealous fasin wea followim God hem fitim insaed trufala worship. Taem iumi wari tumas abaotem hao pipol ting long iumi or abaotem olketa raet bilong iumi, jealous fasin wea followim God mekem iumi tingim Jehovah. Hem muvim iumi for lukaotem olketa wei for talemaot truth abaotem hem and defendim olketa wei and pipol bilong hem.

Wanfala woman wea garem rong idea abaotem law bilong God saed long blood, barava tok long Akiko, wanfala Jehovah’s Witness wea serve olsem full-taem minister. Long kaenfala wei, Akiko defendim Word bilong God, and hem talem tu olketa problem wea blood transfusion savve kosim. From hem garem strongfala feeling for laek story abaotem Jehovah, hem tanem datfala story go long wanem hem luksavve hem really reason why disfala woman no agree—hem no biliv long wanfala Creator. Akiko storyim long woman hia hao creation hem saportim biliv abaotem wanfala Creator. Wei wea hem no fraet for defendim truth mekem hem savve stretem olketa rong idea bilong disfala woman and startim wanfala hom Bible study witim hem. Distaem, woman hia wea againstim iumi bifor hem praisem Jehovah.

Jealous fasin wea stret, or strong, for trufala worship muvim iumi for lukaotem eni chance for storyim or defendim faith bilong iumi long waka, skul, long store, and taem iumi travel. Olsem example, Midori, laek tumas for story abaotem faith bilong hem long olketa wakfren bilong hem. Wanfala wakfren wea winim 40 year talem hao hem no interest for story witim Olketa Jehovah’s Witness. Bihaen, disfala woman komplen abaotem wei wea dota bilong hem start for garem olketa nogud fasin. Midori showim hem datfala buk Questions Young People Ask—Answers That Work, and hem offer for arrangem wanfala study insaed disfala buk witim dota bilong hem. Study hem start, bat mami bilong hem no join insaed. Midori disaed for showim woman hia datfala video Jehovah’s Witnesses—The Organization Behind the Name. Diswan stretem olketa rongfala idea wea hem garem. From samting hem lukim muvim hem, hem sei: “Mi laek for olsem Olketa Jehovah’s Witness.” Hem join insaed datfala study witim dota bilong hem.

Stretfala wei for jealous hem fitim insaed Christian kongregeson tu. Hem mekem grow naesfala spirit bilong love and fasin for kea and hem muvim iumi for againstim eni samting wea savve spoelem olketa spiritual brata bilong iumi, olsem nogud gossip and apostate tingting. Jealous fasin wea followim God muvim iumi for saportim olketa disison bilong olketa elder, wea samfala taem mas repruvim olketa wea duim rong samting. (1 Corinthians 5:11-13; 1 Timothy 5:20) Taem hem raet abaotem wei wea hem feel jealous for olketa brata long kongregeson long Corinth, Paul hem sei: “Mi jealous long iufala witim jealous fasin wea followim God, from miseleva promisim iufala for maritim wanfala hasband mekem mi savve givim iufala olsem wanfala klinfala young girl long Christ.” (2 Corinthians 11:2) Long sem wei, jealous fasin muvim iumi for duim evri samting iumi fit for duim for protectim wei wea kongregeson stap klin saed long teaching, long spiritual wei, and saed long fasin.

Tru nao, stretfala wei for feel jealous—jealous fasin wea followim God—savve affectim olketa narawan long gudfala wei. Hem mekem Jehovah appruvim iumi and hem shud kamap wanfala long olketa fasin wea olketa Christian showimaot distaem.—John 2:17.

MAY 11-17

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 38-39

“No Enitaem Jehovah Forgetim Joseph”

w14-E 11/1 12 par. 4-5

“Mi No Save Duim Disfala Ravis Samting Olsem”

“Taem olketa laen blong Ismael olketa tekem go Josef long Ijip, olketa salem hem go moa. Nao wanfala bikman blong king long kantri ya, wea nem blong hem Potifa nao hemi baem. An hem nao komanda blong olketa gad long haos blong king.” (Jenesis 39:1) Samting wea Bible talem lo hia helpem iumi for luksavve Joseph mas feel nogud tumas taem olketa salem hem go moa. Olketa salem hem olsem man salem property! Trae for piksarem Joseph. Maet hem wakabaot bihaenem niu masta blo hem thru lo olketa busy street wea staka pipol salem olketa samting, for go kasem niu hom blo hem.

Bat diswan hem nating olsem hom blo hem! Famili blo hem savve stap insaed olketa tent and muv go lo staka difren ples for lukaftarem olketa sheepsheep blo olketa. Bat haos blo Potiphar hem olsem haos blo olketa nara rich pipol lo Egypt. Hem barava naes tumas and olketa paintim lo olketa braet kala. Olketa savveman wea digdig lo graon sei pipol lo Egypt bifor savve wakem garden wea garem wall raonem, wea olketa plantim olketa naes tree for shade. Olketa garem olketa pool wata tu wea olketa growim papyrus, lotus, and olketa nara plant wea grow lo wata. Samfala haos stap midolwan lo olketa garden, wea garem verandah for feelim cold wind, olketa hae window mekem air savve kam insaed haos and staka rum tu, witim bigfala dining rum and olketa rum for olketa wakaman.

w14-E 11/1 14-15

“Mi No Save Duim Disfala Ravis Samting Olsem”

Iumi no savve lo staka samting abaotem olketa prison lo Egypt bifor. Olketa savveman wea digdig lo graon faendem olketa ples wea olketa prison stap bifor. Hem olketa bigfala prison wea garem olketa cell and olketa rum andanit lo prison. Lo olketa old copy blo Bible, Joseph iusim word lo Genesis 40:15 wea minim “hol” for storyim ples olsem, and datwan showimaot ples hia hem dark and man wea stap lo there no garem eni hope. Lo buk blo Psalms, iumi lanem hao barava nogud samting kasem Joseph. Hem sei: “Long prisin long Ijip olketa putum sen long lek blong hem, an olketa raonem bikfala aean long nek blong hem.” (Sams 105:17, 18) Samfala taem olketa lo Egypt savve pullim tufala arm blo prisoner bihaen lo baksaed blo hem and chainim tufala elbow tugeta. Olketa nara prisoner savve garem iron raonem nek blo olketa. Masbi Joseph safa tumas nomata hem no duim eni rong samting!

And diswan no gohed for lelebet taem nomoa, bikos Bible sei Joseph stap lo prison for staka year! And Joseph no savve sapos olketa bae enitaem releasem hem. Masbi olketa firstfala day barava nogud, then olketa week and month go pas. Wanem nao Joseph duim mekem hem no barava sorre tumas and laek givap?

Bible sei: “[Jehovah] stap wetem hem olowe nomoa, an hemi gohed fo blesim hem.” (Jenesis 39:21) No eni wall lo prison, chain, or cell wea dark tumas savve stopem pipol blo Jehovah for no kasem love blo hem. (Rome 8:38, 39) Masbi Joseph barava prea strong lo Dadi blo hem lo heven and “God wea givim iumi comfort wea iumi needim” mekem hem for garem peace and for no wari. (2 Corinth 1:3, 4; Philippi 4:6, 7) Wanem nao nara samting wea Jehovah duim for Joseph? Bible sei Jehovah mekem “bos blong prisin ya [for] hemi hapi long Josef.”

w14-E 11/1 15 par. 2

“Mi No Save Duim Disfala Ravis Samting Olsem”

Bible sei: “[Jehovah] stap wetem hem olowe nomoa, an hemi gohed fo blesim hem.” (Jenesis 39:21) No eni wall lo prison, chain, or cell wea dark tumas savve stopem pipol blo Jehovah for no kasem love blo hem. (Rome 8:38, 39) Masbi Joseph barava prea strong lo Dadi blo hem lo heven and “God wea givim iumi comfort wea iumi needim” mekem hem for garem peace and for no wari. (2 Corinth 1:3, 4; Philippi 4:6, 7) Wanem nao nara samting wea Jehovah duim for Joseph? Bible sei Jehovah mekem “bos blong prisin ya [for] hemi hapi long Josef.”

Faendem Gudfala Point

it-2-E 555

Onan

(Oʹnan) [wea kam from languis word wea minim “paoa for garem pikinini; strong tumas”].

Wanfala son blo Judah wea dota blo Shua, wanfala Canaanite, bornem. Onan hem mek-tu pikinini wea woman hia bornem. (Jenesis 38:2-4; Fas Kronikols 2:3) Jehovah killim dae big brata blo Onan, Er, bikos hem duim samting wea no stret. From Er no garem eni pikinini, Judah talem son blo hem Onan for maritim Tamar, wea hem waef blo Er and widow. Sapos Tamar bornem wanfala boy, hem bae no pikinini blo Onan bat hem bae pikinini for brata blo hem Er and son hia bae inheritim share blo Er taem Judah dae. Bat sapos Tamar no bornem eni pikinini, then Onan bae inheritim share blo Er. Taem Onan sleep witim Tamar, hem ‘letem semen blo hem foldaon nomoa lo graon’ mekem Tamar no savve babule. Hem no nanali, bikos Bible sei hem “gohed fo slip wetem [Tamar].” From Onan no obeyim dadi blo hem, hem kavetem samting wea hem no blo hem, and hem sin againstim marit arrangement blo God, Onan tu no garem eni pikinini and Jehovah killim hem dae.—Jenesis 38:6-10; 46:12; Nambas 26:19.

w04 1/15 30 par. 4-5

Kwestin From Reader

Judah duim samting wea no stret taem hem no givim son bilong hem Shelah long Tamar olsem hem bin promisim. Hem duim sex tu witim wanfala woman wea hem tingse hem jury woman bilong temple. Diswan hem againstim purpose bilong God, hem nao for man duim sex only insaed long marit arrangement. (Genesis 2:24) Bat really, Judah hem no duim sex witim wanfala jury woman. Tru nao, hem no savve hao hem changem son bilong hem Shelah for duim brata-in-law marit and kamap dadi bilong tufala son wea twin long wei wea fitim law.

Long saed bilong Tamar, hem no duim dirty fasin. Pipol no ting long tufala son bilong hem wea twin olsem olketa son bilong fornication. Taem Boaz bilong Bethlehem duim brata-in-law marit witim datfala Moabite woman Ruth, olketa olo man long Bethlehem tok hae abaotem Perez, son bilong Tamar, taem olketa sei olsem long Boaz: “Letem haos bilong iu kamap olsem haos bilong Perez, wea Tamar bornem from Judah, from pikinini wea Jehovah bae givim long iu from disfala young woman.” (Ruth 4:12) Perez tu hem stap long list bilong olketa laen dadi bilong Jesus Christ.—Matthew 1:1-3; Luke 3:23-33.

MAY 18-24

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 40-41

“Jehovah Sevem Joseph”

w15 3/1 14 par. 4-5

“God Nomoa Savve Explainim Mining Bilong Olketa Dream”

Nomata datfala man for lukaftarem wine hem forgetim Joseph, Jehovah no forgetim hem. Long wanfala naet, Jehovah mekem Pharaoh garem tufala dream wea hem no savve forgetim. Long firstfala dream, Pharaoh lukim sevenfala fat buluka wea luk naes tumas olketa kamaot from Nile River. Then hem lukim sevenfala buluka wea bon nating and luk nogud. Olketa wea bon nating kaikaim olketa fat wan. Long mek-tu dream, Pharaoh lukim wanfala stik wheat wea garem sevenfala bunch wheat wea luk healthy. Then hem lukim nara sevenfala bunch wheat wea wind hem spoelem and wea luk nogud kaikaim olketa healthy wan. Long morning, taem Pharaoh wekap hem feel nogud long olketa dream hia. Hem kolem kam olketa wise man and magic man bilong hem for talem mining bilong olketa. No eniwan long olketa savve minim olketa dream bilong hem. (Genesis 41:1-8) Maet olketa no savve wanem for talem, or olketa no savve agree long mining bilong olketa dream. Nomata olketa no savve helpem Pharaoh, hem no givap for lukaotem eniwan for helpem hem.

Gogo, datfala man for lukaftarem wine hem tingim Joseph! Konsens bilong hem pokem hem and hem story long Pharaoh abaotem datfala young man Joseph wea stap long prison, and wea tufala year bifor hem talem stretfala mining bilong dream bilong hem and dream bilong man for wakem bred. Semtaem nomoa, Pharaoh talem olketa man bilong hem for go tekem kam Joseph from prison.—Genesis 41:9-13.

w15 3/1 14-15

“God Nomoa Savve Explainim Mining Bilong Olketa Dream”

Jehovah lovem pipol wea hambol and garem faith, dastawe hem mekem Joseph for savve long mining bilong tufala dream wea olketa wise man and magic man no savve long hem. Joseph sei tufala dream bilong Pharaoh hem minim sem samting nomoa. Jehovah iusim tufala dream wea garem sem mining for showimaot samting wea olketa dream piksarem bae barava kamap tru. Olketa fat buluka and olketa healthy wheat piksarem sevenfala year wea Egypt bae garem staka kaikai. Olketa buluka wea bon nating and olketa wheat wea luk nogud piksarem sevenfala year bihaen datwan wea bigfala hangre bae kasem Egypt. Datfala big hangre bae spoelem datfala full kantri.—Genesis 41:25-32.

w15 3/1 15 par. 3

“God Nomoa Savve Explainim Mining Bilong Olketa Dream”

Pharaoh duim wanem hem talem. Pharaoh givim naesfala kaleko for Joseph werem. Hem givim hem nekles wea olketa wakem long gold, spesol ring bilong hem, wanfala chariot, and paoa for go long eni ples long Egypt for followim plan bilong hem. (Genesis 41:42-44) Insaed wanfala day nomoa, hem lusim prison and hem go stap long haos bilong Pharaoh. Taem hem wekap long morning hem wanfala prisoner, bat taem hem sleep long naet hem second long Pharaoh. Joseph kasem reward nao from hem gohed garem faith long Jehovah God! Jehovah lukim evri nogud samting wea kasem hem long olketa year wea go pas. Hem stretem olketa samting hia long barava taem and long best wei. Jehovah laek for stretem olketa nogud samting wea happen long Joseph, and tu, for sevem pipol wea gogo olketa kamap nation bilong Israel.

Faendem Gudfala Point

w15-E 11/1 9 par. 1-3

Waswe, Iu Savve Finis?

Why nao Joseph rezam hair lo hed and body blo hem bifor hem go lo Pharaoh?

Olsem buk blo Genesis storyim, Pharaoh sendem olketa wakaman blo hem for kwiktaem tekem kam datfala Hebrew prisoner Joseph lo hem for talemaot mining blo olketa dream blo hem. Lo datfala taem, Joseph hem bin stap lo prison for staka year finis. Bat nomata Pharaoh laekem hem for kam kwiktaem, Joseph mek sure hem rezam hair lo hed and lo body blo hem firstaem. (Jenesis 39:20-23; 41:1, 14) From Moses raetem disfala information lo hia wea maet iumi tingse hem no important, hem showimaot Joseph luksavve lo olketa kastom blo olketa lo Egypt.

Pipol lo staka difren nation lo bifor kam savve garem beard tu olsem olketa Hebrew. Bat datfala buk Cyclopedia of Biblical, Theological, and Ecclesiastical Literature wea John McClintock and James Strong raetem sei, “pipol blo Egypt bifor, olketa nomoa no savve garem beard.”

Bat waswe, olketa rezam beard nomoa? Datfala magasin Biblical Archaeology Review sei samfala kastom blo olketa lo Egypt sei man mas duim samfala samting firstaem bifor hem kam front lo Pharaoh olsem hem duim taem hem go lo temple. So for Joseph, hem mas rezam hair lo hed and body blo hem bifor hem go lo Pharaoh.

w09 11/15 28 par. 14

Iumi wea Worshipim God Showimaot Gudfala Wei

14 Long taem bilong Bible, dadi and mami wea worshipim Jehovah lanem olketa pikinini for showimaot gudfala wei. Long Genesis 22:7, tingim gudfala wei wea Abraham and son bilong hem Isaac story tugeta. Joseph tu lanem gudfala wei from dadi and mami bilong hem. Nomata hem stap long prison, hem showimaot gudfala wei long olketa nara prisoner. (Gen. 40:8, 14) Taem hem story long Pharaoh hem savve hao for story long wanfala bigman.—Gen. 41:16, 33, 34.

MAY 25-31

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 42-43

“Joseph Barava Kontrolem Hemseleva”

w15 7/1 13 par. 5, 6

“Waswe, Mi Nao God Mekem Mi Savve Judgem Iufala?”

Waswe, Joseph luksavve long olketa brata bilong hem? Ia, hem barava luksavve long olketa! And taem olketa baodaon long hem, hem ting go bak long olketa samting wea hem dream abaotem taem hem young. Bible sei “Joseph stretawe tingim olketa dream” wea Jehovah givim hem wea showimaot hao long future olketa brata bilong hem bae baodaon go kasem graon front long hem, olsem olketa duim distaem! (Genesis 37:2, 5-9; 42:7, 9) Wanem nao bae Joseph duim long olketa? Waswe, bae hem laek for pei bak, or bae hem hagem olketa?

Joseph savve hem mas ting raonem firstaem wanem for duim. Jehovah nao hem bihaenem olketa samting wea happen and hem join witim plan bilong Jehovah for mekem olketa pikinini bilong Jacob for kamap wanfala maeti nation. (Genesis 35:11, 12) Sapos olketa brata bilong Joseph no change and olketa gohed for raf and selfish, maet taem olketa faendemaot Joseph hem laef yet, datwan savve mekem olketa kros and mekem olketa duim samting for spoelem Benjamin or Jacob. Joseph no savve tu sapos Benjamin and Jacob laef yet. So Joseph disaed for no talem olketa hu nao hem, mekem hem testim olketa brata bilong hem for faendemaot sapos olketa changem wei bilong olketa. Datwan bae helpem hem for savve wanem Jehovah bae laekem hem for duim long olketa.

w15 7/1 14 par. 1

“Waswe, Mi Nao God Mekem Mi Savve Judgem Iufala?”

Distaem, olketa samting wea happen savve kosim olketa famili for divaed or for kros long each other. Sapos iumi kasem olketa samting olsem, maet iumi duim samting wea iumi tingse hem stret and followim tingting bilong iumiseleva. Bat iumi shud followim example bilong Joseph and trae for luksavve wanem God bae laekem iumi for duim. (Proverbs 14:12) Hem tru, hem important for stap gud witim olketa famili member, bat wei for fren gud witim Jehovah and Jesus hem barava important winim datwan.—Matthew 10:37.

w15 7/1 14 par. 2

“Waswe, Mi Nao God Mekem Mi Savve Judgem Iufala?”

Joseph testim olketa brata bilong hem for faendemaot sapos olketa changem wei bilong olketa. Firstaem hem tok kros long olketa long nara languis and hem iusim wanfala man for transleitim datwan go long olketa. Hem sei olketa man hia olketa man for spae. For mekem Joseph luksavve datwan hem no tru, olketa storyim famili bilong olketa and talem hem nara brata bilong olketa hem stap long hom. Joseph hem hapi tumas for herem datwan. Distaem hem savve wanem hem bae duim. Hem sei: “Bae mi duim samting for testim iufala,” and then hem talem olketa bae hem mas lukim brata bilong olketa. Gogo hem sei for olketa go bak for tekem Benjamin kam long Egypt, bat wanfala long olketa mas stap go kasem taem olketa duim datwan.—Genesis 42:9-20.

it-2-E 108 par. 4

Joseph

Taem olketa samting hia happen, olketa haf brata blo Joseph start for luksavve maet God hem panisim olketa bikos olketa salem Joseph olsem slave staka year bifor. Nomata olketa standap front lo Joseph, olketa no luksavve lo hem. Olketa story lo each other hao olketa guilty lo wanem olketa duim. Taem Joseph herem wanem olketa talem wea showimaot olketa sorre, Joseph hem go aot from olketa and hem krae big. Taem hem kam bak, hem tekem Simeon and taemapem hem go kasem taem olketa tekem kam lastborn brata blo olketa.—Jenesis 42:21-24.

Faendem Gudfala Point

it-2-E 795

Reuben

Reuben showimaot samfala gud wei blo hem taem hem mekem naenfala brata blo hem for torowem Joseph insaed lo wanfala drae well winim wei for killim hem dae. Hem duim olsem bikos hem plan for kam bak seleva and sevem Joseph from datfala well. (Jenesis 37:18-30) Winim 20 year bihaen, taem Joseph accusim olketa olsem spae lo Egypt, olketa brata hia sei diswan hem bikos olketa duim nogud samting lo Joseph. Bat Reuben remindim olketa hao hem no insaed plan blo olketa for killim dae Joseph. (Jenesis 42:9-14, 21, 22) And taem Jacob no letem olketa for tekem Benjamin lo mek-tu gogo blo olketa lo Egypt, Reuben promis olsem lo dadi blo hem: “Sapos mi no tekem [Benjamin] kambaek, bae yu save kilim dae tufala pikinini boe blong mi ya.”—Jenesis 42:37.

w04 1/15 29 par. 1

Olketa Main Point From Buk Bilong Genesis—II

43:32—Why nao hem barava rabis samting long olketa bilong Egypt for kaikai witim olketa Hebrew? Long bigfala wei diswan maet from wei wea olketa heitim narafala religion or ting daonem nara kantri wea man kam from. Olketa bilong Egypt barava heitim tu olketa shepherd (Genesis 46:34) Why? Olketa shepherd garem barava low position long Egypt. Or maet hem from ples for wakem garden hem smol, so olketa long Egypt barava heitim olketa wea luk aotem ples for sheep kaikaim grass.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem