Wat Nao Salvation Minim?
Ansa from Bible
Samtaems olketa Bible raeta iusim datfala term “sev” and “salvation” for conveyim idea blo samwan wea sevem narawan from danger or trabol. (Exodus 14:13, 14; Acts 27:20) Bat samtaems, olketa term hia hem refer tu for wei wea man free from sin. (Matthew 1:21) From sin nao kosim dae, pipol wea sev or free from sin garem hope for laef for olowe.—John 3:16, 17.a
Wat nao key for kasem salvation?
For kasem salvation, iu mas garem faith lo Jesus and showim datwan taem iu obeyim olketa komand blo hem.—Acts 4:10, 12; Romans 10:9, 10; Hebrews 5:9.
Bible showim dat iu mas waka, or duim samting for showim iu obey, for pruvim iu garem faith. (James 2:24, 26) Bat, diswan no minim iu savve kasem salvation. Salvation hem “present from God” wea base lo kaeness, or “grace” blo God.—Ephesians 2:8, 9; King James Version.
Hao, iu savve lusim chance for kasem salvation?
Yes. Wanfala man wea olketa sevem hem for no draon savve foldaon or jamp bak lo wata, lo sem wei, samwan wea bin sev or free from sin bat fail for gohed showimaot faith savve lusim bak chance for kasem salvation. Dastawe, Bible encouragem olketa Christian wea kasem finis salvation for “mas faet strong for datfala faith.” (Jude 3) And tu, Bible warnim olketa wea sev finis for: “Gohed traem best blo [olketa] for kasem laef witim wei for fraet and seksek.”—Philippians 2:12.
Hu nao datfala Savior—God or Jesus?
Bible showim dat God nao main source blo salvation, staka taem hem refer lo hem olsem “Savior.” (1 Samuel 10:19; Isaiah 43:11; Titus 2:10; Jude 25) And tu, God iusim olketa difren man for sevem nation blo Israel bifor, and Bible kolem olketa lo “savior.” (Nehemiah 9:27; Judges 3:9, 15; 2 Kings 13:5)b Lo sem wei, from God provaedem salvation from sin thru lo ransom sakrifaes blo Jesus Christ, Bible refer lo Jesus olsem “Savior.”—Acts 5:31; Titus 1:4.c
Hao, bae evriwan nao sev?
Nomoa, samfala pipol bae no sev. (2 Thessalonians 1:9) Wanfala man askem Jesus olsem, “Samfala nomoa bae sev, or hao?” Jesus sei: “Iufala mas barava trae hard for go insaed lo smol door, bikos mi talem iufala, staka pipol nao bae trae for go insaed bat bae olketa no fit for go insaed.”—Luke 13:23, 24.
Tingting wea no stret abaotem universal salvation
Tingting wea no stret: First Corinthians 15:22 teachim universal salvation taem hem sei ‘evriwan bae resurrect bikos lo Christ.’
Tru samting: Context blo disfala verse hem story abaotem resurrection. (1 Corinthians 15:12, 13, 20, 21, 35) So datfala phrase ‘evriwan bae resurrect bikos lo Christ’ hem just minim dat evriwan wea bae resurrect kasem disfala blessing bikos lo Jesus Christ.—John 11:25.
Tingting wea no stret: Titus 2:11 teachim universal salvation taem hem sei God “givim salvation lo evri pipol.”—International Standard Version.
Tru samting: Datfala Greek word wea olketa transleitim for “evri” lo disfala verse savve minim tu “evri difren kaen or variety.”d So, stret understanding blo Titus 2:11 hem hao God mekem salvation available for evri difren kaen pipol, includim pipol “from evri nation and olketa tribe and pipol and languis.”—Revelation 7:9, 10.
Tingting wea no stret: Second Peter 3:9 teachim universal salvation taem hem sei God “no laekem eniwan for dae.”
Tru samting: God laekem pipol for sev, bat hem no forcem olketa for acceptim disfala provision blo hem for kasem salvation. Lo “taem blo judgment” blo hem, bae hem includim tu “for finisim pipol wea no obey.”—2 Peter 3:7.
a Bible refer lo wanfala person olsem hem “sev” finis nomata actual salvation blo hem from sin and dae hem no happen yet.—Ephesians 2:5; Romans 13:11.
b Lo olketa verse hia, samfala transleison iusim term “champion,” “deliverer,” “hero,” “leader,” or even “samwan” instead for “savior.” Bat, lo original Hebrew text blo Bible, datfala sem word wea olketa iusim for olketa human savior hia, hem tu olketa iusim lo olketa nara part blo Bible taem olketa refer lo Jehovah God olsem Savior.—Psalm 7:10.
c Datfala nem Jesus hem kam from datfala Hebrew nem Yehoh·shuʹaʽ, wea minim “Jehovah Hem Man for Sevem Olketa Man.”
d Lukim Vine’s Complete Expository Dictionary of Old and New Testament Words. Datfala sem Greek word stap lo Matthew 5:11, wea hem toktok blo Jesus hao pipol bae talem “evri difren kaen” nogud samting againstim olketa follower blo hem.—International Standard Version.