1 Timoteus

2 Först av allt uppmanar jag därför till att ödmjuka vädjanden, böner,+ förböner, tacksägelser, blir framförda för* alla slags människor,+ 2 för kungar+ och alla personer i hög ställning,+ så att vi kan fortsätta att föra ett lugnt och stilla liv med full gudhängivenhet* och fullt allvar.+ 3 Detta är utmärkt och välbehagligt+ i Guds, vår Räddares,+ ögon, 4 han vars vilja är att alla slags människor+ skall bli räddade+ och komma till exakt kunskap+ om sanningen.+ 5 Ty det finns en enda Gud+ och en enda medlare+ mellan Gud+ och människor,+ en människa, Kristus Jesus,+ 6 som gav sig själv till en motsvarande lösen* för alla*+ – detta skall det vittnas om vid de tider som är bestämda för det. 7 För detta vittnesbörds+ skull har jag blivit satt till förkunnare och apostel+ – jag säger sanningen,+ jag ljuger inte – till en lärare för nationer+ i fråga om tro+ och sanning.

8 Därför vill jag att männen på varje ort fortsätter att be, i det de lyfter upp lojala händer,+ utan vrede+ och debatter.+ 9 Likaså vill jag att kvinnorna smyckar sig i välordnad klädsel, med blygsamhet+ och sunt sinne, inte med hårflätningar och guld eller pärlor eller mycket dyrbar dräkt,+ 10 utan på det sätt som anstår kvinnor vilka bekänner sig ha vördnad för Gud,*+ nämligen genom goda gärningar.+

11 En kvinna skall i stillhet* ta emot undervisning och helt underordna sig.+ 12 Jag tillåter inte en kvinna att undervisa+ eller att utöva myndighet över en man,+ utan hon bör hålla sig i stillhet. 13 Ty Adam formades först, sedan Eva.+ 14 Och det var inte Adam som blev bedragen,+ men kvinnan blev grundligt bedragen+ och gjorde sig skyldig till överträdelse.+ 15 Men hon skall bevaras* genom barnafödande,+ såvida hon* förblir i tro och kärlek och helighet med ett sunt sinne.+